SKR lyfter fram Cederkliniken i ny rapport om nära vård och psykisk ohälsa

SKR följer löpande upp regionernas arbete mot en god och nära vård och i färska rapporten ”Nära vård för rätt stöd till psykisk hälsa” lyfter organisationen fram Cederklinikens arbete med Cedermodellen. Modellen har bland annat inneburit kortare köer och färre långtidssjukskrivningar.

Sedan halvårsskiftet 2021 ska primärvården vara navet i den svenska hälso- och sjukvården och i regionerna pågår ett arbete för att leva upp till lagstiftningen.

En central del i arbetet är att skapa en god och nära vård, alltså att utgå från individens behov och förmågor och anpassa vården efter dessa. För att lyckas krävs rätt förutsättningar för medarbetarna samt nya arbetssätt och ny teknik.

I färska rapporten ”Nära vård för rätt stöd till psykisk hälsa – exempel på arbetssätt och stöd som utformas utifrån personens fokus och levda liv” har Sveriges kommuner och regioner, SKR, sammanfattat tolv inspirerade exempel från olika delar av Sverige.

Det första exemplet SKR lyfter fram är Cederklinikens arbete med Cedermodellen, ett arbetssätt för att minska sjukskrivningarna och öka tillgängligheten i primärvården för patienter med lätt till måttlig psykisk ohälsa.

Uppmärksammat arbetssätt

Cederklinikens arbetssätt kring sjukskrivningar och psykisk ohälsa har även tidigare rönt uppmärksamhet. Under 2019 var verksamheten en av tre finalister i Dagens Samhälles ”Årets välfärdsförnyare” och samma år tilldelades kuratorn Therese Pettersson Praktikertjänsts interna utmärkelse Guldhjärtat för arbetet med Cedermodellen för psykisk hälsa.

Cederkliniken hade dessutom under 2018 och 2019 besök av den tidigare statliga utredaren Anna Nergårdh, under hennes arbete med utredningen ”Samordnad utveckling för God och nära vård”, och av dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Båda var på plats för att lära sig mer om klinikens arbetsmetoder.

- Vi är såklart väldigt glada för den här uppmärksamheten och förhoppningen är att inspirera andra och sprida modellen vidare över landet så att fler patienter kan få vård snabbare och sjukskrivningarna bli färre, säger Petter Tuorda, verksamhetschef på Cederkliniken.

Långa väntetider

Arbetet med Cedermodellen kring just psykisk ohälsa initierades 2017 då läget började bli ohållbart med upp till nio månaders väntetid till samtalsbehandling och uppemot 50 personer i kö.

Förutom fördröjd vård var arbetssituationen och arbetsmiljön ansträngd för vårdcentralens samtalsbehandlare. Även andra yrkeskategorier upplevde problem till följd av den dåliga tillgängligheten till framför allt samtalsbehandlare.

För att råda bot på situationen införde Cederkliniken en trappstegsmodell för omhändertagande av psykisk ohälsa. Målet var att erbjuda hög tillgänglighet för samtliga patienter med psykisk ohälsa, men med olika vårdnivåer för omhändertagandet – från öppen grupputbildning med mål på självhjälp till akut läkarbedömning samma dag vid risk för suicid.

En väsentlig del av modellen är också att patienter med måttlig till svår psykisk ohälsa, men utan suicidrisk, bokas in till samtalsbehandlare i första hand – och inte till läkare.

- Vi tror att det är gynnsamt för patienten att den första kontakten vid psykisk ohälsa är med en person som har särskild utbildning för just samtalsbehandling. Om första kontakten är med en läkare är risken att fokus hamnar på läkemedel och sjukskrivning, säger Petter Tuorda, som förutom verksamhetschef även är läkare i det psykosociala teamet.

Tydliga resultat

Cedermodellen har gett tydlig effekt. Tack vare modellen har kötiden till samtalsterapeut minskat från sex till nio månader till mindre än en vecka samtidigt som tillgängligheten till terapeut fördubblats.

- Under 2016 delade 17 patienter på 80 samtalsbehandlingar per månad jämfört med 38 patienter fördelat på 83 samtalsbehandlingar per månad under 2018. Vi hade alltså ungefär lika många besök, men tog emot mer än dubbelt så många patienter, säger Therese Pettersson, kurator på Cederkliniken.

En annan effekt av det snabba omhändertagandet är att antalet långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa mer än halverats.

– Vi ser att en snabb samlad insats tidigt i förloppen minskar risken för långvarig sjukskrivning, fortsätter Therese Pettersson.

Modellen fortsätter att vässas

Under åren som gått sedan Cedermodellen introducerades har arbetssättet kring psykisk ohälsa på Cederkliniken fortsatt att utvecklas. Vårdcentralens psykosociala team har stegvis utökats till att även innehålla flera olika yrkeskategorier som kan kopplas in beroende på patientens individuella behov.

– Vi fortsätter kontinuerligt att utvärdera och vidareutveckla arbetsmodellen, det senaste är att patienten får sin första kontakt direkt med samtalsbehandlare via Mitt PTJ. Tidigare har det varit sjuksköterskor som triagerat inkommande ärenden. Det här är ytterligare ett steg mot ännu snabbare kontakt med adekvat hjälp vid psykisk ohälsa, avslutar Petter Tuorda.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Praktikertjänsts pressjour, tel: 010-128 36 66, e-post: press@ptj.se

Tillbaka