Förslagen i tandvårdsutredningen kan leda till en mer ojämlik tandvård

Idag presenterades utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd i tandvården - Tiotandvård. Utredaren föreslår bland annat ett förstärkt högkostnadsskydd för personer som är 67 år och äldre samt prisregleringar. – Utredningen riskerar att missa målet och leda till en sämre munhälsa eftersom man fokuserar på ålder snarare än behov, säger Anders Jonsson, chefstandläkare på Praktikertjänst.

I början av september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna grunden för en omfattande tandvårdsreform och aviserade att man i budgeten för 2026 avser att avsätta 3,4 miljarder kronor för ett förstärkt högkostnadsskydd för personer som är 67 år och äldre. Reformen kommer enligt utredningen att kosta mellan 3,4 miljarder kronor och 4,5 miljarder kronor.

Men hur reformen skulle genomföras framkom inte eftersom den utredning som ska ligga till grund för reformen inte var klar vid pressträffen. Den presenterades idag och föreslår bland annat ett förstärkt högkostnadsskydd för personer som är 67 år och äldre samt prisregleringar och pristak.

- Det finns gott om vetenskapligt stöd för att det knappast är enbart ålder som avgör om en patient har dålig munhälsa eller inte. Det kanske mest avgörande är socioekonomiska faktorer i alla åldrar, säger Praktikertjänsts chefstandläkare Anders Jonsson.

Tandvården står inför stora utmaningar kommande år – framför allt kring tillgänglighet utanför de större städerna – och Praktikertjänst välkomnar både satsningar och förändringar för att komma till rätta med problemen.

- Enligt Socialstyrelsen saknas både tandhygienister och tandläkare i en majoritet av landets regioner och ett utökat högkostnadsskydd i tandvården löser inte tandvårdens verkliga problem som handlar om brist på medarbetare. En redan ojämn fördelning av tandvårdspersonal över landet kommer att bli ännu mer ojämn, säger Anders Jonsson, och fortsätter:

- Att förstärka högkostnadsskyddet för patienter med stora tandvårdsbehov är både rimligt och viktigt, men en reform som enbart fokuserar på ålder riskerar att sabotera ett välfungerade system och försämra tillgången till tandvård. Framför allt för de grupper som behöver den mest, huvudsakligen personer som lever i socioekonomisk utsatthet, oavsett ålder.

Utredningen föreslår också prisregleringar i tandvården, en bransch där patienterna är mycket nöjda med sin vårdgivare. Det konstaterar SKI i sina årliga kundnöjdhetsmätningar.

- Det finns flera risker med att ta bort den fria prissättningen och införa prisregleringar i tandvården. En prisreglering påverkar konkurrensen och investeringsviljan och kan göra branschen mindre attraktiv för både nyutexaminerade studenter och medarbetare. Men den kanske största risken är att vårdgivare väljer att lämna branschen eller att tandläkare flyttar utomlands. Det vore en mycket olycklig utveckling eftersom det redan idag saknas tandläkare i stora delar av landet, säger Anders Jonsson.

Praktikertjänst har tidigare presenterat två rapporter – som tagits fram tillsammans med konsultfirman Ramboll – om ett högkostnadsskydd i tandvården. I rapporten ”Policy för hållbar tandvård” framkommer att efterfrågan på tandvård kommer att öka kraftigt om det införs ett förstärkt högkostnadsskydd i tandvården. Med dagens personalbrist skulle väntetiderna öka ytterligare, framför allt i mer glesbefolkade områden.

- Ett pristak kommer sannolikt att öka efterfrågan på tandvård och leda till ännu högre press på landets tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Tandvården förtjänar bättre. Tandvården förtjänar att vi använder våra gemensamma resurser för att med mer precision ta itu med utmaningarna i tandvården. För vem tjänar på ett högkostnadsskydd om det inte finns någon som kan ta hand om patienterna, säger Anders Jonsson.

För att värna munhälsan och att de med störst vårdbehov prioriteras krävs andra lösningar än ett svepande högkostnadsskydd för alla över 67 år. Praktikertjänst föreslår därför följande:

• Fokusera på policyåtgärder som adresserar tandvårdens verkliga utmaningar som handlar om brist på tandvårdspersonal, vilket leder till långa väntetider och en ojämlik tillgång till tandvård över landet.
• Inför ett nationellt ersättningssystem för barn- och ungdomstandvård 3 till 19 år och förbättra de ekonomiska förutsättningarna genom nationella stödpengar.
• Skapa nationella riktlinjer för N, F och S tandvård (tandvård till särskilda grupper) samt kostnadstäckande ersättning. Gemensamma riktlinjer förbättrar resursutnyttjandet, minskar onödig administration och skapar förutsättningar för en jämlik tandvård över hela landet.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Praktikertjänsts pressjour, tel: 010-128 36 66, e-post: press@ptj.se

Tillbaka