Så googlar du smart som patient

Alla blir sjuka ibland, men hur vi beter oss när vi blir sjuka varierar. En del väntar ut sin envisa huvudvärk eller ignorerar en tillsynes oförklarlig rodnad på kroppen. Andra vänder sig direkt till nätet för svar. Att ständigt googla sina symptom och söka efter en förklaring på sitt tillstånd är så vanligt att det till och med fått ett eget uttryck: cyberkondriker. 

– Människor har genom alla tider sökt efter information på olika sätt. Det ligger i vår natur. Att söka på nätet är något de flesta gör varje dag när vi jobbar. Så varför skulle vi inte göra samma sak när det gäller vår egen hälsobild, säger Sofia Lavén, distriktsläkare på Ultuna Vårdcentral i Uppsala, som är del av Praktikertjänst. 

Innan internets uppkomst vände vi oss till böcker, grannar och närstående för att få svar på frågor om vårt sjukdomstillstånd, så att försöka hitta sjukdomsinformation är inget nytt i sig. 

– Det blir vanligare att personer vänder sig till just internet för att hitta information. Det är något som kommit succesivt och har varit en allmän samhällelig förändring, säger Sofia Lavén. 

Hon får medhåll av tandläkaren Tomasz Rogowski på S:t Petri Tandvård i Lund. 

– Det är lite ovanligare bland de över 70 år men i åldersgruppen 40 år och nedåt är det jättevanligt, säger han. 

Det finns både för- och nackdelar med att googla sina symptom. En av fördelarna är att patienter kan vara beredda inför ett besök och ha mer fakta om sin sjukdomsbild. 

– Om en patients googling slagit rätt blir det ingen chock för patienten, i stället kan patienten förbereda sig extra för vad som kommer hända, säger Tomasz Rogowski. 

Googlingar kan även ge förklaringar till symptom och på så sätt ge självhjälp.

– Det kan handla om patienter som ofta har ont i huvudet, och som googlar och inser att huvudvärken kan bero på tandgnisslande under natten. 

Läkaren Sofia Lavén berättar att hon också använder Google i sin yrkesroll. 

– Jag kan exempelvis få fram information om en sjukdom på ett annat språk om patienten inte kan svenska. Sedan googlar jag ju som privatperson också. Det är ju fantastiskt att allt finns så lättillgängligt för alla som vill läsa, säger hon. 

Nackdelarna är att det är lätt att hitta felaktig information och att även vanliga symptom kan beskrivas som en obotlig, ovanlig och dödlig sjukdom. Därför kan informationssökandet på nätet också resultera i onödig oro. 

– Det är många som kommer in med bilder på sår de hittat på nätet och är övertygade om att de fått cancer. Det blir oftast en väldig lättnad när jag, i de absolut flesta fall, kan berätta att de faktiskt bara råkat bita sig i kinden, säger Tomasz Rogowski. 

Det kan också bli svårt för patienten att sortera bland all information på nätet. 

– Att bedöma informationen kan vara svårt. Det viktigaste verktyget att använda sig av i sådana lägen är sin källkritik, säger Sofia Lavén. 

Tomasz Rogowski varnar också för sidor som tipsar om huskurer men som egentligen har en agenda och främst vill sälja produkter. Andra sidor listar skönhetstips och sprider ”fakta” som i vissa fall kan vara direkt dåligt för hälsan.

– Vissa hemsidor menar exempelvis att det skulle ge vitare tänder om man borstade tänderna med salt och citronsaft dagligen, men det skulle faktiskt skada tänderna. 

Den som kan avgöra om fakta är korrekt har inget att oroa sig för. Problemet är att en del har svårare att bedöma trovärdigheten, menar Sofia Lavén.

– Vi vet att det finns en hälsoklyfta mellan högutbildade och personer med lägre utbildning. Det växande informationsflödet på internet gör att en välutbildad patient kan lära sig mer medan den som saknar språket eller förmågan att värdera fakta inte har samma förutsättningar. 

Hon tror att regioner och vårdgivare kan behöva ta ett större ansvar för att korrekt information förmedlas. 

– Vi inom vården skulle kunna dela med oss mer av information för att göra det enklare för människor att hitta fakta som de vet att de kan lita på.