Experternas bästa råd om skärmtid

Den digitala utvecklingen går i svindlande fart och ger oss fantastiska möjligheter. Via våra skärmar kan vi boka teaterbiljetter, se på film, läsa en amerikansk dagstidning, översätta text och utan kostnad ringa dottern som jobbar på restaurang i Australien.

Men skärmarna kan också ge upphov till nacksmärtor, koncentrationsproblem, depression och bråk i familjen.

− Vi tillbringar väldigt mycket tid med våra skärmar och mycket av det vi konsumerar på skärmen är inte bra för oss, säger hjärnforskaren Katarina Gospic.

− Sociala medier är jättebra om vi använder dem för att träffas i verkliga livet. Men att ständigt matas med bilder på hur alla andra är vackra, kära, äter fantastisk mat, är på häftiga fester och reser till paradisstränder skapar ohälsa. Att hela tiden jämföra sig med andra ökar risken att drabbas av depression.

Problemet är också att vi har svårt att begränsa användningen av sociala medier. Katarina Gospic liknar fenomenet ”likes” vid en digital godisskål – vårt belöningssystem i hjärnan stimuleras och vi vill bara ha mer. Något som resulterar i att många tittar i mobilen 150 gånger om dagen – var sjätte minut.

− Då är det omöjligt att fokusera på arbete eller studier. Varje gång vi avbryter det vi håller på med tar det upp till 25 minuter att återfå fokus. Många, framförallt unga, säger att de är bra på multitasking. Sanningen är att vi alla presterar sämre när vi gör flera saker samtidigt i jämförelse med när vi gör en sak i taget, konstaterar hon.

Dåligt fokus och risk för depression alltså. Hur påverkas då kroppen av skärmarna?

Den ställning som de flesta intar när de tittar i mobilen kallas face down och innebär en oerhörd påfrestning på nacken. Den böjs maximalt med hakan ända ner mot bröstet och muskler, ligament och ledkapslar sträcks när de ska bära upp huvudets hela tyngd. I och med att huvudet dessutom befinner sig utanför kroppens lodlinje ökar huvudets tyngd med upp till tre gånger. När vi däremot sitter framåtlutade vid datorn och skjuter fram huvudet uppstår det som populärt kallas gamnacke – ytterligare en påfrestning för nacken.

− Problemet är att vi sitter i dessa statiska ställningar under lång tid, säger Dennis Segerdahl, fysioterapeut vid Praktikertjänsts mottagning Danvik Rehab & Kiropraktik i Nacka

− Det finns en brittisk undersökning som visar att barn mellan 5 och 16 år tillbringar 6,5 timmar om dagen framför en skärm och siffran är säkert likartad här. Det skapar överbelastning som ofta visar sig i smärta och vi vet inte vad det kommer att betyda för deras kroppar när de växer upp.

I dag inför skolor och förskolor i allt högre utsträckning plattor i undervisningen, något som oroar.

− Det är säkert bra ur ett inlärningsperspektiv, men människan är skapad för att röra på sig. Barn och unga behöver mycket rörelse som stärker kroppen och lägger grunden för den framtida hälsan, säger Dennis Segerdahl.

I dag har de flesta 10-åringar en egen mobil och många småbarn börjar med platta redan i 2-årsåldern. Frågan om hur mycket tid barnen ska få tillbringa med skärmarna dyker förr eller senare upp i alla familjer.

− Konflikter kring skärmtid är en vanlig anledning till att föräldrar söker hjälp hos oss. De är sällan oroliga över vad barnen ser på skärmen utan mer över tiden de tillbringar där, säger Emma Wikell, legitimerad psykolog vid den psykosociala mottagningen på Rudans vårdcentral i Haninge, en del av Praktikertjänst.

För att ta itu med frågan bör man inledningsvis bena ut vad skärmen fyller för funktion hos barnet. Är den en tillflykt för att barnet inte mår bra? Är den en plats som erbjuder något roligt och ett socialt sammanhang? Ger den avkoppling för ett barn som kanske har en neuropsykiatrisk diagnos och som är helt slut efter en skoldag?

− I de båda senare fallen uppstår problemet när skärmen tar för mycket tid och det blir mindre eller ingen tid över för läxläsning, umgänge med övriga familjen, måltider och utomhusaktiviteter, säger Emma Wikell.

Hur ska då föräldrar tänka?

− Skapa en struktur i vardagen, gärna i samråd med ditt barn, där det blir tydligt vad som förväntas och när. En del barn uppskattar ett enkelt schema där man kan använda bilder i stället för text. En annan form av struktur är den så kallade först-sen-principen: ’Javisst kan du få spela, först gör vi din läxa’, säger Emma Wikell.

Hon tillägger att det även är viktigt att erbjuda andra aktiviteter än de som försiggår framför skärmen. Föreslå saker ni kan göra tillsammans. Om barnet vant sig vid att sysselsätta sig enbart vid skärmen är det svårt för det att hitta på egna alternativ.

− Glöm inte bort att det är du som förälder som har köpt hem skärmen och introducerat barnen för den. Du är en del av deras beteende.

Tekniken är här för att stanna, men för att undvika skador på kroppen är det viktigt, både för barn och vuxna, att byta ställning vid skärmen så ofta som möjligt.

− Stå upp och jobba i stället för att sitta. Om du sitter, ta mikropauser var 20:e minut och res dig, rulla på axlarna och gör några benböjar i ett par minuter. Pauserna bryter den statiska ställningen, kickar igång kroppen, minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och ökar livslängden. Och var noga med att ha en korrekt sittställning, säger Dennis Segerdahl.

Katarina Gospic betonar vikten av att begränsa användandet av sociala medier, stänga av mobilen när man arbetar eller studerar samt sluta upp med slösurfandet.

− Ha en avsikt när du använder internet. Det är jättebra att du kan plugga på distans, ringa till USA eller öppna en webbshop. Men begränsa tittande på sociala medier. Lördagsgodis är ok, men inte mängder med godis varje dag.