Debattreplik - ”Min vård Gävleborg är ett hot mot arbetsmiljön”

I Dagens Medicin den 6 mars svarar Region Gävleborg på våra synpunkter om Min vård Gävleborg. I repliken förklarar debattörerna att det är svårt att anamma nya arbetssätt och att sådana processer alltid möter motstånd. Som vanligt är allt användarnas fel.

Praktikertjänst påbörjade arbetet med digitala vårdtjänster i primärvården 2018 och har sedan dess hanterat över 2,5 miljoner kontakter. Med vårdcentraler i 16 regioner har vi lång och bred erfarenhet av digitala arbetssätt. Så det är inte förändringen i sig som är problemet. Det handlar om felaktiga arbetssätt och inställningen till synpunkter och förbättringsförslag.

Den anamnes som patienten lämnar i Min vård Gävleborg är i regel minimal och utifrån den är det inte möjligt att bedöma om och hur tillståndet ska behandlas. Då krävs ytterligare frågor och de hanteras bäst av rådgivningssjuksköterskor i hälsocentralernas befintliga struktur. Rådgivningssjuksköterskor som dagligen hanterar patienter som söker vård på telefon eller via drop in.

För patienter kan inte reduceras till ett frågeformulär. Äkta triage bygger på en kombination av patientkännedom, yrkeskompetens och befintliga journaluppgifter. När dessa tre samverkar triageras omkring 1 procent av primärvårdens digitala kontakter till en högre vårdnivå. Det framgår av data från cirka 5 miljoner kontakter som samlats in hos Praktikertjänst och Capio. Via Min vård Gävleborg triageras 50 procent av alla ärenden till läkare.

En för låg vårdnivå innebär såklart risker. Men det gör även en för hög vårdnivå. Patienter utsätts för onödig – kanske till och med farlig – vård, samtidigt som kroniskt sjuka trängs undan.

Dessutom undermineras sjuksköterskans roll när en så stor del av besöken triageras direkt till läkare. Normalt är det endast patienter med livshotande tillstånd som möter läkare i första linjen i vården och på sjukhus. Och egentligen inte ens på sjukhus, eftersom det är ambulanssjuksköterskans bedömning som utlöser larmet.

Genom Min vård Gävleborg har regionen skapat en ineffektiv tjänst som underminerar hälsocentralernas kompetens och medarbetarnas yrkesskicklighet. Den bryter sönder kontinuiteten och gör allas ansvar till ingens ansvar.

Tillsammans med uteblivna investeringar i primärvården och ett evigt växande uppdrag utgör den ett hot mot både patientsäkerheten och arbetsmiljön. Men genom dialog och samverkan kan vi tillsammans säkerställa en resursfördelning där rätt patienter får rätt vård i rätt tid, och att det inte sker via en automatisk övertriagering.

Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefsläkare, Praktikertjänst

Andreas Johansson, specialist i allmänmedicin, Hälsocentralen City, Gävle, Praktikertjänst

Mattias Perzon, specialist i allmänmedicin och medicinskt ledningsansvarig läkare, Praktikertjänst Bollnäs och Voxnadalens hälsocentraler

Alexander Wirdby, specialist i allmänmedicin, Eira hälsocentral, Gävle, Praktikertjänst

Texten publicerades i Dagens Medicin den 18 och 20 mars 2024.

Tillbaka