Debattartikel – ”Min vård Gävleborg lever inte upp till lovorden”

Region Gävleborgs digitala lösning Min vård Gävleborg beskrivs i en artikel i Dagens Medicin 24 januari som ”otroligt ambitiös” av Sofie Zetterström, affärsområdesansvarig för 1177 på Inera. Regionen beskriver hon som en ”färdledare”.

Dessvärre lever lösningen inte upp till lovorden. Tjänsten försämrar kontinuiteten och försvårar arbetet kring hur de svårast sjuka verkligen ska prioriteras.

Det var under våren 2022 som Min vård Gävleborg rullades ut brett. Tjänsten skulle ha lanserats tidigare, men utrullningen sköts fram efter kritik från bland annat allmänläkarkåren. Men till sist var det alltså dags och regionens invånare fick möjlighet att digitalt söka primärvården, den sjukhusbaserade specialistvården och Folktandvården under dygnets alla timmar.

Domen var redan från start hård – både från sjukhusen och primärvården. Anledningarna är flera.

För det första leder den så kallade eskaleringsfunktionen – där patientärenden kan eskaleras mellan olika yrkesgrupper och vårdgivare – till en icke-fungerande patienthantering, eftersom kontinuiteten sätts ur spel och vårdvalsuppdraget blir ohanterligt.

Varje enhet i vårdvalet har i uppdrag att ta hand om sina patienter, men det går inte att förena med att ha ansvar för alla andras också. Om en enhet inte lyckas hantera sina digitala patienter vore det rimliga att eskaleringen landade hos ansvarig chef, som måste ändra enhetens arbetssätt.

Eskaleringen innebär också att det inte är möjligt att prioritera vem som faktiskt ska ansvara för ärendet eftersom det i primärvården hissas till över 100 läkare samtidigt. Ett sjuksköterskeärende kan gå till så många som 200 sjuksköterskor.

Ett aktuellt exempel är en 84-årig patient som har en pågående kontakt med sin hälsocentral kring artrosskov. Morfin är insatt regelbundet och när patienten söker vård i Min vård Gävleborg uppger hen allt detta plus att smärtan upplevs som 9 på en 10-gradig skala. Ärendet får då prioritering 30 minuter till läkare och eskaleras därefter till alla läkare i primärvården.

Genom funktionen lyckas regionledningen leva upp till vårdgivaransvaret, men lägger samtidigt ansvaret i knät på enskilda medarbetare.

Resultatet är en orimlig arbetssituation där allas ansvar i praktiken blir ingens ansvar. Eller att medarbetare tvingas tänja sig till maxgränsen för att svara upp mot ansvaret både i Min vård Gävleborg och inom det egna vårdvalsuppdraget.

För det andra tar inte Min vård Gävleborg vara på digitaliseringens fulla potential. Tjänsten låter inte patienten lämna och ta ansvar för en anamnes som vi i vården kan ha som beslutsunderlag. Patienten triageras i stället till den som ska samla in anamnesen. Samtidigt är det orimligt att hälften av de ärenden som kommer in triageras till läkare för den uppgiften.

Dessutom är det tydligt att patienterna hänvisas till en för hög vårdnivå med för hög prioritet. Runt 47 procent av ärendena ska hanteras inom endast två timmar och bara 8 procent får egenvårdsråd. Det stämmer inte överens med resultaten i telefonrådgivningen.

Det här är inga mindre fel. De riskerar patientsäkerheten, samtidigt som det krävs enorma resurser för att hantera Min vård Gävleborg – tvärtemot regionens löften om att tjänsten skulle avlasta den ordinarie sjukvården.

Digitala lösningar är en viktig del av framtidens primärvård. Men det krävs sans och balans när det gäller vad dessa lösningar faktiskt kan åstadkomma. Resurserna tillåter inte allt till alla hela tiden. Vi måste prioritera vården så att de med svårast besvär får vård först.

Omställningen till en god och nära vård gynnas knappast av flipperspelande och triagemotorer som inte har lärt sig tillräckligt.

Satsa i stället på att skapa en digital plattform som hjälper vården att hantera och samarbeta med de listade patienterna och som fortsätter att bygga relationskontinuitet. Dessutom behövs satsningar på arbetsmiljön för att attrahera fler fast anställda till hälsocentralerna och satsningar som bidrar till fler sjuksköterskor på sjukhusen så att ytterligare vårdplatser kan öppnas. Det är bättre investerade pengar än låta huvudsakligen friska patienter få en gräddfil förbi sköra och svårt sjuka.

Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefsläkare, Praktikertjänst

Andreas Johansson, specialist i allmänmedicin, Hälsocentralen City, Gävle, Praktikertjänst

Mattias Perzon, specialist i allmänmedicin och medicinskt ledningsansvarig läkare, Praktikertjänst Bollnäs och Voxnadalens hälsocentraler

Alexander Wirdby, specialist i allmänmedicin, Eira hälsocentral, Gävle, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Medicin den 21 februari.

Tillbaka