Debattartikel – sparpaket ett hårt slag mot primärvården

Att spara in på vårdcentralerna rimmar illa både med hälso- och sjukvårdslagen och regionens egna styrdokument, skriver Marjola Kock, distriktsläkare och verksamhetschef på Svea Vårdcentral i Säffle, i Nya Wermlands-Tidningen.

Region Värmland måste spara och går mot miljardunderskott. Regionen har därför klubbat ett omfattande sparpaket, som riskerar att slå hårt mot primärvården och omställningen till en god och nära vård.

Halvårsskiftet 2021 trädde ny lagstiftning i hälso- och sjukvården i kraft. Primärvården är numera basen och ska samordna vården för alla patienter, och patienter med kroniska diagnoser och multisjuka äldre har redan i hög grad flyttats från sekundärvården till primärvården.

Förändringen är både nödvändig och viktig. Det finns ett stort vetenskapligt underlag som visar att patienter med en god och långvarig kontakt med sin fasta läkare på vårdcentralen söker akutsjukvård i mindre utsträckning, tillbringar mindre tid på sjukhus och har en lägre dödlighet jämfört med patienter som inte har en fast läkare. Men i praktiken riskerar utvecklingen att gå i motsatt riktning och i Region Värmland pyr nu oro och missnöje i hela primärvården.

Regionen är i ekonomiskt trångmål och måste spara rejält. Totalt över en halv miljard kronor på två år. Åtgärderna omfattar att både avveckla och slå ihop vårdcentraler och dessutom minska bemanningen. Vårdcentraler med vakanta tjänster bemannas numera endast upp med specialistläkare till 80 procent.

Den här typen av tvära inbromsningar riskerar att haverera omställningen till en nära vård redan innan den genomförts. En omställning som varit svår ända från start på grund av minskade resurser, samtidigt som primärvårdens uppdrag vuxit i omfattning.

På sikt innebär förändringarna att patientsäkerheten äventyras. Och det är dags för regionen att tala om för medborgarna att primärvården inte kommer kunna leverera vård som tidigare med den beslutade resursförändringen.

Den ökade pressen i primärvården har kraftigt försämrat arbetsmiljön på vårdcentralerna och de aviserade sparbetingen kommer knappast att göra situationen bättre. Enligt Läkarförbundet ligger Värmland på runt 2 225 invånare per fast läkare. Långt över Socialstyrelsens mål om 1 100 invånare per fast läkare.

Läkarförbundet menar också att det i Region Värmland skulle behövas minst 130 nya läkare i primärvården. Men redan i dag är det tydligt att yngre medarbetare inte accepterar de tuffa arbetsvillkoren och många väljer att arbeta deltid för att orka. De som är nära pension överväger att sluta tidigare och de som slutar stannar inte ens kvar som timanställda. Hur ska ekvationen gå ihop?

Situationen är orimlig och slår dessutom olika hårt beroende på om vårdcentralen drivs av en fristående eller offentlig vårdgivare. I beslutet framgår nämligen att den extra ”satsningen” på primärvården landar på 30 miljoner kronor där de offentligt driva vårdcentralerna tilldelas närmare 99 procent av summan, totalt 28,7 miljoner kronor. Vi andra får nöja oss med strax över 955 000 kronor trots att vi tar hand om drygt 20 procent av patienterna. Dessutom är patienterna är desamma. De är lika sjuka oavsett driftsform.

Primärvården är basen i ett komplext hälso- och sjukvårdssystem. Att spara in på vårdcentralerna rimmar illa både med hälso- och sjukvårdslagen och regionens egna styrdokument. För att möta det växande vårdbehovet är en mer nära vård nödvändig. Dit når vi inte genom regionens aviserade besparingar.

Marjola Kock, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef Svea Vårdcentral i Säffle och regional chefsläkare i Värmland för Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Nya Wermlands-Tidningen den 28 oktober.

Tillbaka