Debattartikel – “Ny lag om stärkt primärvård ignoreras”

Sedan den 1 juli 2021 är det lag på att primärvården ska vara navet i den svenska hälso- och sjukvården. Men trots ny lagstiftning har det skett få förändringar på regional nivå mellan 2021 och 2022. Det framgår av en kartläggning som Praktikertjänst genomfört.

Enligt flera opinionsundersökningar är hälso- och sjukvården väljarnas viktigaste fråga. Sjukvården har exempelvis legat högst i Novus mätningar sedan september 2018 och den ligger kvar i topp oavsett vad som händer i vår omvärld.

Samtidigt konstaterar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i rapporten "Nationell uppföljning av hälso- och sjukvården – indikatorer på kvalitet, jämlikhet och effektivitet 2022" att det finns stora hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper och betydande regionala skillnader i tillgänglighet, produktivitet och effektivitet.

För att förbättra hälso- och sjukvården och värna dess långsiktiga utveckling har regeringen under de senaste mandatperioderna tagit initiativ till flera olika utredningar och propositioner för att vässa vården.

Sedan den 1 juli 2021 har exempelvis primärvårdens uppdrag preciserats i fem punkter i hälso- och sjukvårdslagen. I primärvårdens grunduppdrag ingår numera att:

1 Tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att tillgodose vanligt förekommande vårdbehov.

2 Se till att vården är lättillgänglig.

3 Tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar.

4 Samordna olika insatser för patienten i de fall det är mest ändamålsenligt att samordningen sker inom primärvården.

5 Möjliggöra medverkan vid genomförande av forskningsarbete.

För att ta reda på hur den nya lagstiftningen efterföljs har Praktikertjänst tagit initiativ till rapporten "Hur styr regionerna – en kartläggning och analys av förfrågningsunderlag i primärvården".

Kartläggningen fokuserar på om, och i så fall hur, förfrågningsunderlagen förändrats mellan 2021 och 2022 mot bakgrund av den lagändring som trätt i kraft.

I ett tiotal av de granskade förfrågningsunderlagen refererar regionerna till de utredningar och överenskommelser som gjorts på området god och nära vård. Samtidigt tycks de fem punkterna om primärvårdens nydefinierade uppdrag i hälso- och sjukvårdslagen inte ha fått något genomslag.

Att förfrågningsunderlagen inte lever upp till lagstiftningens intentioner är anmärkningsvärt och är på god väg att bli ett demokratiskt problem. Som situationen är nu förefaller det svårt att se hur den förändrade lagstiftningen ska kunna implementeras och skapa en personcentrerad vård med primärvården som nav.

För att komma vidare behöver tre saker snabbt genomföras:

1 Regionerna behöver se över förfrågningsunderlagen och säkerställa att primärvården har de förutsättningar som lagstiftningen kräver.

2 Primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar behöver öka till 25 procent under de kommande fem åren.

3 Den digitala och fysiska primärvården måste ses som en helhet där kontinuitet, personliga relationer och teknikneutrala lösningar är ledord.

Det är via förfrågningsunderlagen regionerna har möjlighet att styra och ge primärvården rätt resurser, både personella och finansiella. Men så länge förfrågningsunderlagen inte används för att driva utvecklingen i den önskade riktningen, så kommer det inte att ske någon omställning.

Som situationen är nu ter sig lagstiftningen mest som ett luftslott. Det är dags att gå från ord till handling.

Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst

Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefläkare, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Medicin den 31 augusti 2022.

Tillbaka