Debattartikel – ”Öka primärvårdens andel av budgeten till 25 procent”

I åtta av 21 regioner har primärvårdens andel av budgeten varit oförändrad eller minskat. Nu måste primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar öka till 25 procent under de kommande fem åren.

Primärvården är ­oftast patientens första kontakt med hälso- och sjuk­vården. Medarbetarna har ett stort ansvar och ett långtgående uppdrag att ta hand om alltifrån små barn till multisjuka äldre.

Samtidigt finns det få områden i samhället som är så välutredda som just hälso- och sjukvården. Låt oss ta utgångspunkt i en av de senare årens viktigaste vårdutredningar, Göran Stiernstedts ”Effektiv vård” (SOU 2016:2) som presenterades i januari 2016.

”Effektiv vård” innehåller en rad intressanta slutsatser och förslag. ­Göran Stiernstedt lyfter bland annat fram att primärvårdens uppdrag behöver tydliggöras och att det behöver ske en omfördelning av resurser från sjuk­husen till primärvården. Tyvärr blev inte rekommendationerna verklighet och regeringen valde i stället att utreda ungefär samma saker på nytt. Utredningsuppdraget gick till Anna Nergårdh.

Hon fick i mars 2017 uppgiften att driva en utredning med uppdrag att föreslå hur den svenska hälso- och sjukvården kunde omstruktureras. ­Huvudbetänkandet ”God och nära vård – en reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem” (SOU 2020:19) presenterades 2020 och en primärvårds­reform baserad på några av slutsatserna trädde i kraft den 1 juli i år.

I reformen märks bland annat en förändrad definition av primärvård, som numera ansvarar för ”åtgärder i form av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens”. Ett redan brett uppdrag blev i ett slag ännu bredare.

Parallellt med Anna Nergårdhs utredning gav regeringen Göran Stiernstedt ytterligare ett utrednings­uppdrag, som bland annat skulle fokusera på samspelet mellan den fysiska och digitala primärvården. Han fick uppdraget i december 2017 och slutbetänkandet presenterades i december 2019.

Drygt två år senare, den 9 december 2021, fattade regeringen beslut om ytterligare en primärvårdsproposition, som bland annat utgår från några av utredningens förslag, exempelvis listning på utförare och att omlistning ska få ske högst två gånger per år.

Samtidigt har regeringen mellan 2019 och 2021 tecknat en rad olika överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner, SKR, om att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården, med särskild inriktning på den nära vården. Satsningarna mellan 2019 och 2021 uppgår till drygt 13 miljarder kronor.

Gemensamt för alla dessa utredningar och överenskommelser är att de visar en tydlig politisk vilja. Regionerna ska arbeta för att ställa om hälso- och sjukvården och stärka primärvården i syfte att den ska komma närmare medborgare och patienter – en god och nära vård.

Men arbetet går långsamt. Det framgår i Myndigheten för vård- och omsorgsanalys delrapport ”Nära vård i sikte? Utvärdering av omställningen till en god och nära vård” som presenterades i början av oktober.

Där konstateras att det är långt kvar till den omställning till en god och nära vård som regeringen tog initiativ till 2018 samt att det ur ett patientperspektiv ”ännu finns få tecken på att omställningen inneburit förbättringar”. Delrapporten slår också fast att omställningen endast lett till mindre förändringar när det handlar om ekonomiska resurser.

Det visar även en kartläggning som Praktikertjänst genomfört. Vi har frågat landets alla 21 regioner om primär­vårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten för åren 2020 och 2021. Svaren visar att den genomsnittliga ökningen är knappt 1,8 procent.

I 13 regioner har resurserna ökat. ­Region Blekinge har ökat med 4 procent, vilket drar upp snittet kraftigt, medan övriga ökningar är 0,6 procent eller lägre. Fyra regioner har varken ökat eller minskat resurserna, medan fyra regioner minskat budgeten, där­ibland Region Stockholm som gått från 20 procent till 19,7 procent.

Det handlar alltså knappast om några satsningar. Justeras budgetarna för inflation blir det än mer anmärkningsvärt. Under 2021 har inflationen i genomsnitt varit drygt 2 procent, men i november var den hela 3,6 procent, en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med oktober. I praktiken är det alltså bara Blekinge som ökat primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten.

Primärvården har uppenbart inte fått ta del av de ökade anslagen samtidigt som resurserna i praktiken inte ökat – trots många miljarder kronor i ökade statsbidrag, utredningar, reformer och vidlyftiga löften från beslutsfattare på både nationell och regional nivå. Snarare springer nu personal i primärvården ännu snabbare för att hantera de ökade kraven, med risk för såväl patientsäkerhet som medarbetarnas arbetsmiljö.

Den här negativa spiralen måste få ett slut. Primärvården behöver en reell och rejäl resursförstärkning för att kunna uppfylla alla löften och krav som ställs från beslutsfattare och patienter.

Resursförstärkning krävs också för att kunna möta de ökade behov som den demografiska utvecklingen för med sig där färre i arbetsför ålder behöver vårda en allt större andel äldre.

För att stärka primärvården föreslår vi därför följande:

● Öka primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar till 25 procent under de kommande fem åren.

● Inför en mer jämlik primärvård med tydlig och nationell styrning. Staten bör peka med hela handen och fastställa en nationell regelbok om primärvårdens uppdrag med fokus på kontinuitet och samordning, men också tillgänglighet.

● Ställ krav på både fysisk och digital närvaro. Primärvården är fragmentiserad i hur mottagningarna arbetar med digitala och fysiska vårdmöten. Ställ därför krav på en teknikneutral organisation, där det är möjligt att skapa god kontinuitet med långsiktiga personliga kontakter mellan med­arbetare och patienter.

● Skapa en jämlik vård och enhetliga patientavgifter. Inför enhetliga och riksomfattande patientavgifter som premierar kontakten med vårdcentralen där patienten är listad. Passa också på att avveckla systemet med utomlänsersättningar för digitala besök.

Primärvården ska vara basen i den svenska hälso- och sjukvården. Men för att nå dit krävs ett helhetsgrepp, resoluta beslut, långsiktig finansiering och ännu bättre samverkan mellan hälso- och sjukvårdens olika aktörer. Det är kontinuitet och kännedomen om patienten som skapar kvalitet i hälso- och sjukvården.

Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst

Sara Banegas, chefsläkare, Praktikertjänst

Texten publicerades ursprungligen på DN Debatt den 31 december 2021.

Tillbaka