Rykten och myter om fluor sprids frekvent på nätet och i sociala medier. Det kan bero på att ämnet, precis som järn och D-vitamin, kan vara skadligt om man får i sig väldigt höga halter. – Fluordiskussionen har axlat rollen som amalgamets efterträdare gällande skrönor och myter, säger Agneta Riemann tandläkare på Polakronans praktik i Gällivare.
En pilotstudie visade ett visst samband mellan lägre intelligens hos barn som utsatts för höga halter fluor i Kina och Iran. I sociala medier togs studien upp som ett bevis för att fluor kan skapa neurologiska skador. Senare visade det sig dock att forskarna inte själva undersökt barn utan utgått från andras artiklar. Samma forskare gjorde en ny studie för att försöka påvisa samma resultat. Fluormängden i urinen mättes och efter neurologiska tester kunde de slå fast att det inte var någon skillnad mellan barnens intelligens.
2006 kom en studie som pekade på ett samband mellan cancerformen osteosarkom och fluor i dricksvatten. Studien fick spridning i sociala medier trots att forskarna flaggade för att det krävdes ytterligare forskning. 2011 gjordes en större studie där inget samband kunde fastslås, även studier i Storbritannien och Irland har bekräftat det resultatet.
I sociala medier varnas för att även låga fluorhalter kan skada reproduktionen genom att påverka äggstockar och spermier. Det nämns dock inte att studierna är genomförda på råttor som fått i sig 100-200 milligram fluor per liter vatten. Men vid lägre nivåer runt 30 milligram fanns inga tecken på påverkan, och 30 milligram är fortfarande en betydligt högre dos än vad vi människor får i oss genom dricksvatten och tandborstning.
På bloggar och i sociala medier har det spridits rykten om att bland annat autism, adhd och dyslexi har en koppling till fluor. Skribenterna refererar till en artikel skriven av en forskare som i sin tur hänvisar till en Harvardartikel som stämplats som felaktig. Den enda kopplingen som gjorts är undersökningar där möss och råttor påvisat att proteiner i hjärnan påverkas när djuren utsatts för 100–200 gånger så hög dos av fluor som barn får i sig när de borstar tänderna.
