Pulpit innebär att det finns en inflammation i tandens pulpa. Inflammationen skapar ett tryck i pulpan vilket upplevs som smärtsamt. Men symptomfrihet även kan innebära att pulpan har dött.
En inflammerad pulpa kan antingen läka ut eller vara oläkbar. Ibland kan det vara svårt att avgöra om pulpiten kommer att läka eller inte. En bedömning av vilken behandling som är lämplig görs från fall till fall, baserat på symptomen. Finns det en uppenbar skada, till exempel ett kariesangrepp, avlägsnar tandläkaren orsaken och fyller igen hålet. Sedan avvaktar man. Om värken inte försvinner kan det innebära att pulpan måste avlägsnas och tanden rotfyllas. Försvinner däremot symptomen kan det betyda att pulpiten läkt ut och tanden kan betraktas som frisk igen. Men symptomfrihet även kan innebära att pulpan har dött. En rotbehandling av en tand med pulpit går ofta att utföra på 1–3 besök. Att laga tanden med en fyllning eller en krona tar ibland 1–2 besök ytterligare. Oavsett vilken behandling tanden får är uppföljning alltid viktigt. Det sker ofta i samband med de vanliga kontrollbesöken.
Om pulpan är död behövs ibland inte ens bedövning vid ingreppet. Det är inte ovanligt med mindre problem, till exempel värk, efter en påbörjad rotbehandling. Vanligtvis lindras denna effektivt med vanliga värktabletter.
När pulpan dör försvinner övertrycket som finns inne i pulparummet. Risken för att bakterier infekterar den döda pulpan är då stor. Om pulpan infekteras måste den avlägsnas för att få tanden fri från infektion Annars kan bakterier ta sig ner via rotkanalerna ut mot käkbenet. Med tiden kan det innebära en nedbrytning utanför roten, så kallad apikal parodontit. Behandlingen mot infektionen innebär att tandläkaren rensar rent inne i tanden med små specialfilar. En gummiduk runt tanden gör att tandläkaren kan arbeta under extra rena förhållanden. Som hjälp använder sig tandläkaren av röntgen. Det är ett sätt att kontrollera att alla rotkanaler är rensade. Vanligtvis lägger tandläkaren sedan in ett bakteriedödande inlägg som hjälper till att bekämpa bakterierna. Om infektionen är komplicerad upprepas behandlingen en eller flera gånger. När tanden är förmodat bakteriefri tätas rotkanalerna och en krona eller fyllning bygger avslutningsvis upp den skadade tandkronan.
En rotfylld tand saknar ofta stora delar av kronan. En ny krona är ofta den bästa behandlingen. Efter en rotbehandling kan man få lite värk som vanligtvis kan lindras med vanliga värktabletter. Eventuell värk brukar försvinna inom några dagar. Om symptom finns kvar när tanden är rotfylld slutbehandlar man i regel inte tanden, utan avvaktar ett tag för att symptomen ska få klinga av. Ibland behövs mer behandling. Tanden har en provisorisk tät fyllning eller krona medan man väntar på symptomfrihet.
Vetenskapliga undersökningar visar att lyckade rotbehandlingar främst beror på grad av skada och vem som utfört behandlingen. Kvaliteten på en tidigare rotbehandling beror på hur rent tandläkaren lyckats rensa i rotkanalerna och hur tät rotfyllningen är. Lagningen eller kronan ovanpå tanden spelar också stor roll för resultatet.
En rotfylld tand med en infektion går ofta att göra om. Prognosen blir dock något sämre, jämfört med en tand som inte tidigare blivit rotbehandlad. En tidigare rotfylld tand som har en infektion vid rotspetsen kan även behandlas kirurgiskt. Detta gör man till exempel ibland om det sitter ett långt stift i rotkanalen. Vid en sådan operation kan den rotfyllda tanden tätas från rotspetsen.
