När tanden nästan är förlorad kan en krona ofta återställa tandens funktion och utseende. Kronor går att tillverka i flera olika material. Vanligast är att innerkärnan på en krona görs i ett mycket hållbart material, till exempel guld, kromkobolt eller titan. De senaste årtiondena har även helkeramiska kronor börjat användas allt mer.
Kronor görs individuellt för varje patient. Tandläkaren behöver oftast ta ett avtryck av tanden som skall lagas. Med hjälp av avtrycket tillverkas en modell, och på den framställs sedan den starkare innerkärnan. Flera lager porslin bränns på innerkärnan, vilket ger kronan ett naturligt utseende och en naturlig form. Slutligen limmas kronan fast till tanden.
Ibland är tanden så skadad och kort att den inte kan bära en krona. Då kan tandläkaren förlänga tanden med ett stift, eller pelare som det också kallas. Stiftet sätts fast inne i roten och tanden måste då vara rotfylld. På pelaren kan en krona sedan fästas. Stift görs ofta i en guldlegering men också i titan, komposit eller kolfiber.
Du kan ersätta en eller flera tänder med en bro, vilket är en fast tandprotes som sitter ihop i ett stycke. En bro kan klistras fast på oslipade tänder, eller så slipas tänderna innan bron sätts på som hättor. En annan möjlighet är att ersätta tanden i luckan med ett implantat. Det här gör tandläkaren vid avsaknad rot, eller om roten är så pass dålig att det inte går fästa någon protetisk ersättning i den. Sedan kan kronan eller bron fästas på implantatet. Om förlorade tänder ska ersättas med en fast bro måste det finnas tillräckligt många tänder som kan ge stöd åt bron. Tänderna får inte heller stå alltför långt ifrån varandra. En bro kallas ibland för brygga. Ifall en tand har slagits ut, eller saknas vill tandläkaren helst inte slipa på de intilliggande tänderna för att kunna fästa bron. Då är ett implantat att föredra eftersom de friska tänderna vid luckan slipper bli påverkade.
