Tandläkarna som vänder skam till framtidstro

Att våga prata, le och äta med andra är en förutsättning för att kunna ta sig tillbaka till ett normalt liv. 

– Den som besöker mig har inte en chans att ta sig tillbaka till samhället eller hitta ett jobb om de inte har hela tänder. Efter att de har fått hjälp så går de ut med raka ryggar och vågar möta folk med blicken. Det är otroligt att se vilken skillnad det blir, säger Gunilla Preger. 

Mycket av jobbet med återuppbyggnad av tänder handlar om att få  patientens förtroende. Patienterna är ofta rädda och saknar tillit. Att släppa in någon i munnen är svårare än vad som kanske först förväntas. 

– De är rädda för att bli dömda, men också för smärta och sprutor. Att öppna munnen och lägga sig i tandläkarstolen kan kännas utlämnande och skrämmande för den utan grundtillit, berättar Gunilla Preger. 

– Munnen är känsloladdad och det är egentligen konstigt att exempelvis barn lämnar ut den åt oss tandläkare. 


Munnen är en sådan central del av vår kropp. Det är där vi får mat och trygghet och kan förmedla oss. Inte konstigt att vi är rädda om en sådan kroppsdel.

 - I Sverige har vi så otroligt bra tandstatus om man jämför med exempelvis medelhavsländerna. Där är det inte så konstigt om det fattas en tand eller två. Därför blir också stigmat med dåliga tänder så mycket större i ett land där så gott som alla har vita och intakta tänder långt upp i åldrarna. 

Att arbeta med återuppbyggnad av tänder ger Gunilla Preger och teamet med två sköterskor och en tandhygienist mer än bara ett intressant tekniskt arbete. Det handlar om att återskapa människovärde. Att vara en viktig del i att vända skam och olust till framtidstro och möjligheter.

För att kunna göra det gäller det att alltid vara respektfull och inte värdera. 

– Vi ger dem en ny möjlighet till ett bättre liv och deras berättelser ger mig en ny ödmjukhet inför livet. Det är mycket givande.