Trots att amalgam förbjöds redan 2009, är det få tandläkarmottagningar som helt har fått bort utsläppen av kvicksilver. Praktikertjänst har därför startat ett projekt som ska höja kunskapen, minimera utsläppen, utveckla ny teknik och göra tandvården grönare.
Projektet är ett samarbete med Sweden Recycling och IVL Svenska Miljöinstitutet och stöds ekonomiskt av LIFE – EU:s program för miljö och klimat.
– I Sverige lagar vi inte längre tänder med amalgam. Många tror därför att kvicksilver inte längre är ett problem inom tandvården, men det är det ju. Jag borrar bort amalgamfyllningar varje dag, och det tror jag att de flesta av mina kolleger gör också, säger tandläkare Lena Gavelin som sedan 2013 driver en av Praktikertjänsts mottagningar
i centrala Uppsala.
Det blir bra att få reda på om kvicksilvret samlas upp av avskiljaren som det ska
– Jag har avskiljare i stolen som ska ta hand om allt från fragment till damm när jag borrar bort amalgam. Det blir bra att få reda på om kvicksilvret samlas upp av avskiljaren som det ska. Sedan i höstas pågår, som en del av projektet, ett arbete med att screena Praktikertjänsts cirka 600 tandläkarmottagningar, det vill säga kartlägga kvaliteten på bland annat sugsystem och amalgamavskiljare.
– När det är gjort får alla mottagningar besked om vad som fungerar som det ska och vad som inte gör det. På central nivå får vi en bild av hur det ser ut med kvicksilvervärdena runt om i landet, säger Anna Svensson som är miljöstrateg på Praktikertjänst.
Även om målet i Sverige är att alla tandvårdskliniker ska ha nollutsläpp av kvicksilver, är det ytterst få som klarar det. De finaste amalgampartiklarna fångas ofta inte upp av avskiljarna. Det är också stor risk att kvicksilver lagrats i rören på de mottagningar där tandvård bedrivits innan kravet på avskiljare kom eller där äldre avskiljare använts.
– Efter att den kostnadsfria screeningen är klar, ska ett antal slumpvis utvalda tandvårdsmottagningar inom Praktikertjänst erbjudas att få sina avloppsrör sanerade. IVL svarar för urvalet.
– Förutom att sanera själva rören, är syftet att utveckla ny teknik för sanering som är effektiv, användarvänlig och kostnadseffektiv.
Anna Svensson berättar att en annan del av det treåriga projektet går ut på att öka kunskapen och medvetenheten om kvicksilverkontroll inom tandvården.
– Det handlar inte bara om att ha bra amalgamavskiljare, utan också hur man arbetar med rutiner och liknande. Vi ska ta fram förslag som ska stödja implementering även utanför Praktikertjänst, både inom Sverige och övriga EU.
Tandläkare Lena Gavelin tycker att satsningen är bra.
– De kommer ut, kontrollerar att allt är som det ska, jag får en återkoppling på vad som eventuellt behöver åtgärdas och kanske sanering av mina rör. Det är jättebra.
Läs mer om projektet här.
