Bakterier, virus, svampar och parasiter kopplades länge ihop med sjukdom och brist på hygien. I dag har kunskapen om den så kallade mikrofloran vuxit explosionsartat och allt tyder i stället på att den spelar en viktig roll för att vi ska hålla oss friska.
Det pågår intensiv forskning om vilken roll som bakterier, virus, svampar och parasiter, också kallat mikroflora, spelar för vår kropp, mun och hälsa. Forskare som studerat isolerade ursprungsbefolkningar har till exempel upptäckt att dessa folkgrupper har en mycket mer varierad mikroflora än vi i västvärlden. Det är alltså troligt att vi med vår livsstil har utarmat den mikroflora vi hade för ett par hundra år sedan.
– Sedan 1950-talet har infektionssjukdomarna blivit färre och de inflammatoriska sjukdomarna fler och många forskare tror att det hänger ihop med förändringar i mikrofloran. Orsaken är förmodligen överanvändning av antibiotika i kombination med den västerländska livsstil som utvecklats under de senaste 70 åren, säger Lars Engstrand.
Han är professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska institutet och leder en forskningsgrupp som försöker förstå mikroflorans betydelse för människans hälsa. Omfattande antibiotikaanvändning gör att bakterier kan utveckla resistens mot antibiotikan så att den blir verkningslös. Men Lars Engstrand betonar att antibiotikaanvändningen även spelar en roll för mikrofloran.
– Det är inte bara den skadliga bakterien som slås ut av antibiotika utan också massor av bra bakterier. Därför bör antibiotika bara användas när den verkligen behövs – för att rädda liv. I studier har forskare kunnat notera samband mellan obalans i mikrofloran och en rad sjukdomar.
Men än så länge finns det få fall där man tydligt kan bevisa ett orsakssamband.
– Vi vet inte om det är den rubbade balansen i mikrofloran som orsakar sjukdom eller om det tvärtom är sjukdomen som orsakar obalansen i mikrofloran. Vi behöver göra fler och bättre studier, säger Lars Engstrand.
I och med att forskningen ännu inte har kunnat fastställa orsakssambanden har man inte heller kunnat utveckla riktade läkemedel. Undantaget är kronisk diarré orsakad av bakterien clostridium difficile. Många av oss har bakterien i våra tarmar och vid antibiotikabehandling kan balansen i tarmen rubbas så att bakterien kan växa till. För de flesta går diarréerna över efter en tid, men i en del fall blir de kroniska. Det har visat sig att det går att bota tillståndet med en så kallad avföringstransplantation där avföringsbakterier från en frisk person förs över till den sjuka, ibland i form av en kapsel som sväljs ner. Ny forskning har också visat att mikrofloran i tarmen påverkar om immunterapibehandling, med så kallade PD1-hämmare mot cancer, blir framgångsrik eller inte.
– Det blir med andra ord möjligt att individanpassa cancerbehandlingen utifrån tarmflorans sammansättning, säger Lars Engstrand.
Även mikrofloran i munnen spelar en viktig roll för hälsan. Vi har hundratals bakteriearter i munhålan som, när de är i balans, skapar en skyddande miljö. Om det emellertid uppstår obalans skapas förutsättningar för sjukdomar som karies och parodontit, det vill säga tandlossning.
− Det är viktigt att både allmänhet och sjukvård blir medvetna om att med oral ohälsa följer ohälsa även i andra delar av kroppen, säger Nagihan Bostanci, professor vid institutionen för odontologi vid Karolinska institutet i Huddinge.
− Även om inte orsakssambanden är klarlagda vet vi att det finns en koppling mellan exempelvis tandlossning och hjärt-kärlsjukdom. Det finns också en koppling mellan tandköttsinflammation hos mamman och en potentiell risk för komplikationer under graviditeten, inklusive förtida förlossning.
Genom att sköta vår munhygien – borsta tänderna, använda tandtråd och regelbundet gå till tandläkaren – kan de flesta av oss förebygga sjukdomar i munnen. God munhygien har också resulterat i att betydligt färre drabbas av karies i dag än tidigare.
− Tyvärr finns det individer som drabbas av tandlossning trots att de är noga med sin munhygien. Bakterier är visserligen den främsta orsaken till tandlossning, men genetiska faktorer spelar en viktig roll när det gäller känsligheten för sjukdomen. Man ärver helt enkelt risken att utveckla parodontit. Därtill kommer riskfaktorer som rökning och diabetes, säger Nagihan Bostanci.
Bakterierna i munnen är organiserade i en så kallad oral biofilm där bakterierna sitter tätt ihop på vävnaderna och hjälper varandra. I sin forskning har Nagihan Bostanci kunnat visa att bakterierna och vävnaderna för en kamp där vävnaderna frisätter proteiner som försöker döda bakterierna som i sin tur frisätter enzym avsedd att neutralisera proteinerna.
− Vi studerar vilka av bakterierna som är kopplade till sjukdom och vilka proteiner som är viktiga i bekämpandet av sjukdomen. Målet är att hitta biomarkörer som tidigt kan signalera att en person är i färd med att utveckla tandlossningssjukdom.
