Behovet av att mötas var större än någonsin under en tid då bara de allra mest behövande patienterna välkomnades till tandvårdskliniker, vårdcentraler, specialistmottagningar och sjukhus. I efterhand framträder siffrorna tydligt i Sveriges kommuner och regioners delredovisning av primärvårdens digitala utbud. Antalet digitala vårdkontakter ökade kraftigt i pandemins inledning och var i mars 2020 hela 62 procent fler än månaden innan.
Praktikertjänst hade redan innan pandemin aktiverat en digital tjänst för distansvård, Mitt PTJ, men nu revs de sista murarna av motstånd mot ny teknik, både internt och bland patienterna.
– Vi hade 550 procent tillväxt under 2020 och jag tror att vi växer med ytterligare 50 procent 2021, säger Carl-Olof Veraeus, chef för digital verksamhetsutveckling hos Praktikertjänst.
Den globala pandemin var en ovälkommen – men minst sagt påtaglig – knuff i tänkt riktning.
– Utan pandemin hade kurvan definitivt varit mindre brant och den här processen hade tagit ytterligare flera år, men tittar man på branschen totalt har utvecklingen redan innan covid-19 pekat åt det här hållet, säger Carl-Olof Veraeus.
Det digitala språnget inom Praktikertjänst gäller inte bara Mitt PTJ. Andra digitala tjänster – och andra kreativa medarbetare – har bidragit till utvecklingen. Marcus Jangsjö, astma/KOL-sjuksköterska vid Bohuslindens vårdcentral i Strömstad, är ett bra exempel. Hans arbete
med appen Asthmatuner belönades med Praktikertjänsts pris Guldhjärtat inom kategorin Innovation 2020.
Den ökande digitaliseringen i hälso- och sjukvården ger bättre förutsättningar för patienterna att beskriva sina symtom samtidigt som digitaliseringen kan ge en bättre förståelse för sjukdomen. Det tog Marcus Jangsjö fasta på när han via applikationen Asthmatuner i ett pilotprojekt började erbjuda patienter astmakontroll i hemmet. På distans kan sedan vårdcentralen dagligen följa astmapatienterna och vid behov justera läkemedelsdoser och ställa kontrollfrågor.
– Det här är en digital astmadagbok där astmatiker har chansen att följa det viktigaste lungvärdet på hemmaplan med en portabel spirometer. Sedan skickar de värdet till sin vårdcentral och på så vis får vi bättre möjlighet att ge kvalificerad hjälp, säger Marcus Jangsjö.
Marcus Jangsjö har under coronapandemin kunnat koppla upp sig via länk och diskutera resultaten med sina patienter.
– På så sätt kan jag också kolla deras inhalationsteknik. Patienterna har sluppit komma till vårdcentralen i onödan, men de som haft behov har vi naturligtvis träffat ändå, förtydligar Marcus Jangsjö.
De nya vanor som skapats under pandemin kommer att vara till nytta under lång tid framöver, tror Carl-Olof Veraeus.
– Ta bara den vanliga influensasäsongen. Om människor upplever det naturligt att söka vård på distans i fortsättningen så har du redan där en smittskyddseffekt. Sannolikt kommer vi hantera en ny stor pandemi bättre nästa gång än vi kunde den här gången.