Debattartikel – nyindustrialiseringen i norr kräver en fungerande välfärd
Publicerad:
Praktikertjänsts vd Carina Olson skriver i Altinget om att nyindustrialiseringen i norr kräver satsningar på tandvård och primärvård. Enligt Nordeas färska konjunkturprognos är Norrland Sveriges nya ekonomiska motor. Det skapar inte bara nya innovationer och arbetstillfällen, utan innebär också utmaningar kring bland annat bostäder och infrastruktur. Men utmaningarna innefattar också en fungerande välfärd.
I de nordligare delarna av Sverige pågår en omfattande nyindustrialisering kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering, exempelvis batterier och fossilfritt stål. Sverige har i decennier legat i framkant i utvecklingen av ny och banbrytande teknik och det är viktigt att vi fortsätter att värna vår innovationskraft. Genom att satsa på hållbar teknik skapar vi konkurrensfördelar för näringsliv, entreprenörskap och företagande.
Skriande brist på vårdpersonal
Den omställning som nu sker i delar av norra Sverige är omfattande och enligt Nordeas färska konjunkturprognos har norra Norrland sprungit om Väst- och Sydsverige som Sveriges ekonomiska motor. Omställningen ligger inte bara till grund för utvecklingen av ny teknik och nya arbetstillfällen. Den skapar också utmaningar. Det behövs bostäder, infrastruktur och utbildning. Men även tandvård och hälso- och sjukvård.
Då behövs bland annat tandläkare, läkare, fysioterapeuter och sjuksköterskor. De är yrkesgrupper som det redan i dag råder brist på i nära nog alla 21 regioner. Och värst är bristen i Norrland, framför allt i inlandet.
Ojämlik vård
Men ska vårdpersonal flytta till Sveriges nya tillväxtmotor krävs nytänkande och bättre förutsättningar att starta och driva vårdverksamheter. I dag drivs enligt Sveriges kommuner och regioner 13 procent av vårdcentralerna i Västerbotten i privat regi. Norrbotten ligger snäppet högre med 15 procent, men båda långt under rikssnittet på 45 procent. Samtidigt är tandläkartätheten i just dessa två regioner låg med 74 tandläkare per 100 000 invånare, vilket kan jämföras med 94 i Region Stockholm och 87 i Region Skåne.
I dag finns betydande utmaningar att driva vårdmottagningar i glesbygdsregioner, inte minst kring bemanning och svårigheterna att leva upp till vårdens omfattande uppdrag. Sverige är ett stort land och det är viktigt att befolkningen – oavsett var man bor – erbjuds en jämlik och patientsäker vård. Men för att göra det krävs goda förutsättningar för olika vårdgivare att etablera och driva verksamhet utanför storstäderna.
Privata vårdgivare behöver bättre villkor
Praktikertjänst föreslår därför följande:
- Se över möjligheten att tillämpa den nya lagstiftningen (2017:30) att organisera primärvården i två eller flera vårdvalssystem med olika kriterier och ersättningsmodeller utifrån regionens geografi. Förekomsten av den möjligheten i regionerna är på en låg nivå, och förståelsen för denna nya möjlighet förefaller vara begränsad.
- Öka primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar till 25 procent under de kommande fem åren.
- Den digitala och fysiska vården måste ses som en helhet där kontinuitet, personliga relationer och teknikneutrala lösningar är ledord.
- Privata vårdgivare är en central av vården och därför är det viktigt att värna lika villkor för enheter i såväl offentlig som privat regi.
- Säkra kompetensförsörjningen över hela landet och inför en statlig stimulanspeng för vårdtjänster i glesbygd.
- Skapa nationella riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och särskilda grupper samt kostnadstäckande ersättningar. Gemensamma riktlinjer förbättrar resursutnyttjandet, minskar onödig administration och skapar förutsättningar för en jämlik tandvård över hela landet.
Det är en utmaning att försörja hela landet med en god, tillgänglig och patientsäker vård och tyvärr tenderar diskussionerna ofta att handla om storstadskommunerna. Ska tillväxten i norr säkras och Sverige ligga i teknikens framkant krävs bättre möjligheter att få vård där du bor.
Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst
Debattartikeln publicerades ursprungligen den 5 oktober i Altinget.
Blocks