Debattartikel - Högkostnadsskydd i tandvården kan kosta skattebetalarna 7,3 miljarder extra

Slopa den avgiftsfria tandvården för 20- till 23-åringar och överväg ett skräddarsytt högkostnadsskydd för 65-plussare. Det skriver Urban Englund och Anders Jonsson, Praktikertjänst, i en debattartikel i Altinget.

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att utreda ett högkostnadsskydd i tandvården likt det som finns i övrig vård. Men ett utökat högkostnadsskydd i tandvården ökar de offentliga utgifterna med 115 procent motsvarande 7,3 miljarder kronor per år. Det visar en ny rapport från Praktikertjänst. I stället för ett högkostnadsskydd till alla patienter, oavsett behov, satsa på en grupp som verkligen behöver det – våra äldre.

Det finns tydliga geografiska skillnader i tandhälsa över landet. En enkätundersökning från Sveriges folktandvårdsförening visar exempelvis att var tredje region saknar minst 20 procent av den önskade bemanningen och i norra Sverige har mer än varannan klinik i Folktandvården slutat kalla vuxna till undersökningar.

Trots personalbrist och brist på jämlik tillgång på tandvård över hela landet tenderar det politiska intresset för tandvården att huvudsakligen fokusera på en sak – att införa ett högkostnadsskydd för alla tandvårdspatienter, likt det som redan idag finns i hälso- och sjukvården. Det är exempelvis det enda tandvårdsförslag som ryms i Tidöavtalet.

Högkostnadsskydd ger inte mer jämlik tillgång

Ett utökat högkostnadsskydd kan på pappret låta aptitligt, men löser varken personalbristen eller skapar en mer jämlik tillgång på tandvård över landet. Tvärtom riskerar en lägre förväntad kostnad för patienten att leda till en ökad efterfrågan på tandvård och därmed längre köer.

Att införa ett utökat högkostnadsskydd skulle också innebära en väsentlig påverkan på statsfinanserna. Det visar rapporten Policy för hållbar tandvård som konsultbyrån Ramboll tagit fram på uppdrag av Praktikertjänst.

I rapporten framgår att de offentliga utgifterna för tandvårdsstöd skulle öka med 7,3 miljarder kronor per år, eller 115 procent, till 11,7 miljarder kronor. Samtidigt bedöms efterfrågan på tandvård öka med 5,5 procent, motsvarande cirka 200 000 patienter per år. Med dagens personalbrist skulle väntetiderna öka ytterligare, framför allt i mer glesbefolkade områden.

Ett utökat högkostnadsskydd riskerar därmed att skapa undanträngningseffekter där de med störst behov trycks undan till förmån för patienter med mindre allvarliga besvär. En sådan effekt syntes redan när den tidigare regeringen den 1 januari 2019 införde avgiftsfri tandvård för alla upp till 23 år.

Tandvården lyckas redan i dag inte att ta emot alla patienter som är i behov av tandvård och ett utökat högkostnadsskydd för hela befolkningen riskerar att minska tillgängligheten för framför allt sköra äldre som är i stort behov av tandvård.

Högkostnadsskydd för 65-plussarna

För att värna munhälsan och att de med störst vårdbehov prioriteras krävs andra lösningar än ett högkostnadsskydd för alla vuxna över 23 år. Praktikertjänst föreslår därför följande:

1. Fokusera på de med störst vårdbehov. Slopa den avgiftsfria tandvården för 20 till 23-åringar och överväg ett skräddarsytt högkostnadsskydd för 65-plussare. Öka samtidigt resurserna till barn- och ungdomstandvården eftersom vägen till en god munhälsa startar i unga år.
2. Säkra kompetensförsörjningen och öka antalet tandläkare och tandhygienister genom att utöka finansiering och antalet utbildningsplatser. Inför dessutom en statlig stimulanspeng för tjänster i glesbygd.
3. Skapa nationella riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och särskilda grupper (den så kallade N, F och S-tandvården) samt kostnadstäckande ersättningar. Gemensamma riktlinjer förbättrar resursutnyttjandet, minskar onödig administration och skapar förutsättningar för en jämlik tandvård över hela landet.

Ett utökat högkostnadsskydd riskerar att minska tillgängligheten till tandvården för viktiga grupper. Den ökade offentliga utgiften skulle användas mer effektivt genom att finansiera policyåtgärder som med mer precision tar itu med utmaningarna i tandvården.

Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst

Anders Jonsson, chefstandläkare, Praktikertjänst

Artikeln publicerades ursprungligen den 31 augusti i Altinget.

Tillbaka