Debattartikel – det krävs en nationell satsning på primärvården på landsbygden

Förutsättningarna för att öppna och driva vårdcentral utanför tätorter med akutsjukhus skiljer sig markant mellan landets 21 regioner. Det visar en granskning Praktikertjänst har genomfört. Enligt vår enkätundersökning tillämpar 18 av 21 regioner någon form av ersättning för vårdgivare som bedriver verksamhet på landsbygden samtidigt som 20 av 21 erbjuder någon typ av filiallösning.

Den svenska hälso- och sjukvården har goda medicinska resultat och håller hög kvalité enligt internationella jämförelser. Däremot hamnar svensk vård på sämre placeringar i jämförelser kring tillgänglighet, patientdelaktighet och kontinuitet. Det förekommer också ojämlikheter vad gäller tillgången till hälso- och sjukvård beroende på var man bor i landet.

Samtidigt finns en politisk samstämmighet om att ställa om den sjukhustunga svenska hälso- och sjukvården. Ny lagstiftning trädde i kraft 2021 och 2022 som bland annat innebär att primärvården numera är navet och ska samspela med annan hälso- och sjukvård samt den kommunala vården och omsorgen.

Dessutom framkommer i Tidöavtalet att regeringen och Sverigedemokraterna vill utveckla primärvården på landsbygden. Utgångspunkterna är att ”säkerställa att befolkningen i hela landet, så långt det är möjligt, ges tillgång till en jämlik, nära och patientsäker vård. Tillgängligheten ska också öka på landsbygd och i glesbygd.”

I dag finns betydande utmaningar när det gäller att driva vårdcentraler på landsbygden, inte minst kring bemanning, och kring att leva upp till primärvårdens omfattande uppdrag.

Sverige är ett stort land och det är viktigt att befolkningen – oavsett var den bor – erbjuds en jämlik och patientsäker vård. Men för att göra det krävs goda förutsättningar för olika vårdgivare att etablera och driva verksamhet utanför storstäderna.

Den enkätundersökning som Praktikertjänst genomfört bland landets 21 regioner visar att de ekonomiska förutsättningarna varierar geografiskt. Inte oväntat tillämpas 21 olika modeller kring att driva primärvård på landsbygden.

Praktikertjänst föreslår därför följande:

1. Se över möjligheten att tillämpa den nya lagstiftningen (2017:30) som innebär möjligheten att organisera primärvården i två eller flera vårdvalssystem med differentierade kriterier och ersättningsmodeller utifrån regionens geografi. Förekomsten av den möjligheten i regionerna är på en låg nivå, och förståelsen för denna nya möjlighet förefaller vara begränsad.

2. Primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar behöver öka till 25 procent under de kommande fem åren.

3. Regionerna behöver, tillsammans med vårdgivarna, säkerställa en handlingsplan för att nå Socialstyrelsens riktlinje om 1 100 invånare per distriktsläkare.

4. Den digitala och fysiska primärvården måste ses som en helhet där kontinuitet, personliga relationer och teknikneutrala lösningar är ledord.

5. Privat drivna vårdcentraler är en central del av regionernas primärvård och därför är det viktigt att värna lika villkor för enheter i offentlig och privat regi.

Det är en utmaning att försörja hela landet med primärvård och tyvärr tenderar diskussionerna ofta att handla om storstadskommunerna. Men det finns en god intention att skapa en jämlik primärvård över hela landet, och det är en viktig del i omställningen till en god och nära vård.

Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst
Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefsläkare, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Samhälle den 13 juni.

Tillbaka