Debattartikel – så bygger vi framtidens tandvård

I pandemins spår har den uppskjutna sjukvården fått stort fokus, medan den uppskjutna tandvården hamnat i skymundan. En ny rapport visar att tandvården har svårt att klara av det uppdämda vårdbehovet. Nu behövs fokus på utbildning och tillsynskrav anpassade för mindre verksamheter, skriver Urban Englund och Anders Jonsson, Praktikertjänst.

Den svenska tandvården håller hög klass när den jämförs med andra länder. Munhälsan hos befolkningen är överlag god och patienterna är nöjda med den tandvård de erbjuds.

Enligt Svenskt kvalitetsindex löpande kundnöjdhetsmätningar toppar tandvården år efter år branschstatistiken. Men i den senaste mätningen från februari och mars 2022 har något hänt. Kundnöjdheten backar, om än från historiskt höga nivåer.

I årets undersökning landar tandvården som bransch på 76,6 jämfört med 81,1 året innan. Medelnöjdheten i samtliga undersökta branscher på 67,8. Och det är den privata tandvården – som med ett index på 80,8 jämfört med Folktandvårdens 70,4 – som driver nöjdheten uppåt.

Även om kundnöjdheten är fortsatt hög kan tandvården vara på väg att förändras. Den jämlika tandhälsan som byggts upp i Sverige under mer än hundra år riskerar att kraftigt försämras om samhället inte adresserar de utmaningar som tandvården står inför.

I dag publicerar vi rapporten ”Hur mår egentligen den svenska tandvården?”. Den bygger på en enkätundersökning bland 380 tandläkare i Praktikertjänst samt på en rad rapporter från såväl myndigheter som branschorganisationer.

I resultaten framgår att 64 procent upplever problem med att rekrytera tandvårdspersonal och 62 procent svarar att väntetiderna försämrats under de senaste åren. Uppåt 60 procent anser dessutom att arbetsbelastningen försämrats under de senaste åren. Många uttrycker en oro för den administrativa bördan som löpande ökar, exempelvis kring att följa allt tuffare krav från myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen.

För att värna den svenska tandvården och fortsätta bygga en munhälsa i världsklass krävs förändringar kring framförallt utbildning, men också kring de administrativa kraven. Praktikertjänst föreslår därför följande:

• Inför ett obligatoriskt bastjänstgöringsår i tandläkarutbildningen med syfte att stimulera till arbete där behoven är som störst. Samtidigt införs ett system med certifierade vårdutövare, både privata och offentliga, som stöttar nyutbildade tandläkare eller tandläkare med examen utanför Sverige.
• Inför en statlig stimulanspeng för tjänster i glesbygd. Tandvårdssverige brottas med enorma rekryteringsbehov, framförallt utanför de större orterna. Inför därför ett statligt bidrag i bastjänstgöringen som är högre i glesbygd och i de delar av storstäderna som det är svårt att rekrytera medarbetare till.
• Anpassa regler och tillsyn efter verksamhetens storlek. Den privata tandvården är en central komponent för att kunna erbjuda jämlik och högkvalitativ tandvård i hela landet. Men mottagningarna är ofta små och de administrativa kraven får inte bli så höga att de riskerar att ta onödigt mycket tid från patientarbetet.

Den svenska tandvårdslagen (1985:125) stipulerar att ”Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen”. För att nå dit krävs att alla aktörer med gemensamma krafter drar åt samma håll.

Samhället behöver ta vara på den mångfald som finns i tandvården. Den skapar hög tillgänglighet och kvalitet, och inte minst nöjda patienter och en munhälsa i världsklass. Det måste vi värna.

Artikeln publicerades ursprungligen på Altinget den 5 juli.

Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst

Anders Jonsson, chefstandläkare, Praktikertjänst

Tillbaka