Debattartikel - ”Vårdval BUMM kommer att öka pressen på primärvården”

Region Stockholm har beslutat om dramatiska förändringar i vårdvalet för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, BUMM. Det nya vårdvalet ökar belastningen på primärvården samtidigt som väletablerade barn- och ungdomsmedicinska mottagningar riskerar att stänga. Vi vädjar nu till regionen att revidera vårdvalet.

I maj 2021 godkände Region Stockholm vårdval BUMM som träder i kraft den 1 juni i år. Under implementeringen har regionen tagit emot en rad synpunkter från bekymrade vårdgivare som krävt förändringar.

Glädjande nog har regionen tagit till sig av en del av kritiken och godkänt ett antal förändringar. Men det räcker inte. För det nya vårdvalet kommer att få dramatiska konsekvenser för patienter, primärvården, akutsjukvården för barn och den barn- och ungdomsmedicinska öppenvården.

Vi som etablerade vårdgivare ser en lång lista på negativa konsekvenser som innefattar bland annat:

1. Remisskrav leder till längre vårdköer. Primärvården och befintliga akutmottagningar i Region Stockholm har i dag en pressad arbets- och bemanningssituation. Remisskravet kan komma att leda till att barn inte får rätt vård i rätt tid, något som också lyfts fram i regionens interna barnkonsekvensanalys.

2. Höga bemanningskrav. Vårdvalet har oproportionerliga krav kring barnläkarbemanning och grundkrav för att godkännas som leverantör. Kraven kommer att leda till en sämre tillgänglighet över hela länet då många sannolikt tvingas lägga ner mottagningar. Framför allt är det socioekonomiskt utsatta områden och glesbefolkade områden som drabbas mest, då möjligheten att leva upp till de nya, hårda bemanningskraven är begränsade.

3. Ökad belastning på BUP. I det nya vårdvalet ryms inte utredning och behandling av barn och ungdomar med adhd, utan det ingår endast som ett tillfälligt tilläggsuppdrag. Barn i behov av adhd-utredning ska återigen flyttas till bup, en organisation som redan har betydande utmaningar med att ge vård i rimlig tid.

4. Barnsjuksköterskornas roll underskattas. I den barn- och ungdomsmedicinska öppenvården ansvarar barnsjuksköterskorna för så kallade skolor med fokus på exempelvis mage/tarm, eksem, allergi och kosthållning. Att ta bort tilläggsersättningen ”undervisning” för barnsjuksköterskor, men behålla ersättningen för barnläkare, underskattar barnsjuksköterskornas yrkesroll och den omistliga kunskap som de besitter.

5. Ökad risk för stuprör. Vårdvalet saknar ett helhetsperspektiv och det är anmärkningsvärt tydliga distinktioner mellan somatisk och psykisk hälsa. I dagens hälso- och sjukvård är det sällan antingen eller. Ofta är det snarare både och.

Barn och ungdomar i behov av specialiserad barnsjukvård behöver en tillgänglig och sammanhållen vårdkedja under ett tak. Detta ryms knappast i det nya vårdvalet. Därför vill vi föreslå ett antal justeringar:

• Genomför inte alla förändringar över en natt. Sjösätt det nya vårdvalet stegvis och inte i ett svep. Inled med att införa remisskrav till den barn- och ungdomsmedicinska öppenvården och inför efter tolv månader de nya bemanningskraven. Att genomföra allt på en och samma gång är en ekvation som inte går ihop. Vi ska öka bemanningen kraftigt samtidigt som antalet patienter minskar.

• Se över bemanningskravet på 400 procent och öppna för att tillåta även barnpsykiatriker som en del av bemanningskravet på barnläkare.

• Låt ansvaret för adhd-utredningar och medicinering kvarstå på BUMM.

• Värna barnsjuksköterskornas yrkesroll och behåll ersättningen för ”undervisning” så att de fortsatt kan undervisa och peppa barnen.

• Ge patienterna möjlighet till en helhetsbedömning. Inkludera psykologer i uppdraget. Det gynnar patienterna som får en mer sammanhållen vårdkedja med somatisk och psykisk vård under ett och samma tak.

Vi som arbetar inom barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård är många gånger barnens och deras familjers fyrtorn och en hand de ogärna släpper. Därför behöver vi tillsammans med regionen hitta vägar som säkerställer att det förestående skiftet är både patientsäkert och långsiktigt hållbart.

Josefine Davidson, leg sjuksköterska och verksamhetschef, Stockholms Kids BUMM, Praktikertjänst

Evelina Bihl, leg psykolog och tf verksamhetschef, Stockholm Kids BUMM, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Medicin den 6 april 2022.

Tillbaka