Debattartikel - ”Låt patienter söka vård utanför den egna regionen”

Coronapandemin har skakat om det svenska samhället i grunden och nästan över en natt förändrades livet för stora delar av befolkningen. Många är oroliga för den egna hälsan, över en nära anhörig eller för om hälso- och sjukvården klarar av att möta pandemin.

När vi blickar tillbaka på den tunga tid som gått finns det ändå anledning att känna hopp. Många miljoner invånare är fortfarande helt eller delvis vaccinerade och framtiden ter sig aningen ljusare än på mycket länge.

Men en kris kommer sällan ensam. Tidigt stod det klart att pandemin inte bara påverkade intensivvården på landets sjukhus. Många patienter i den övriga vården tvingades att stå tillbaka till förmån för de covid-19-relaterade insatserna. Alla vårdgivare, oavsett driftform, fick snabbt ställa om verksamheten för att möta de nya behoven.

För en tid sedan presenterade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys en rapport om förändringar i befolkningens vårdkonsumtion till följd av pandemin under 2020. I rapporten konstaterar myndigheten att uppemot 40 procent av befolkningen avstått från, eller väntat med, att söka vård under pandemin. Det är patienter som många gånger har långvariga hälsobesvär och som är i stort behov av regelbunden kontakt med vården.

Enligt Vårdanalys är den allvarligaste upptäckten att det finns indikationer på att det uppdämda vårdbehovet medfört ett försämrat hälsotillstånd hos 7 procent av befolkningen. Myndigheten pekar också på att det uppdämda vårdbehovet är större än vad den nationella statistiken visar.

Vårdskulden framgår även i Sveriges Kommuner och Regioners, SKR:s, mätning av väntetider i vården. Statistik från juli 2021 visar att över 620 000 personer väntar på vård, varav närmare 240 000 väntat längre än den lagstadgade vårdgarantins tidsgränser. Bakom statistiken döljer sig ett stort personligt lidande för de patienter som inte har fått vården de behöver. Dessutom kan uppskjutna vårdinsatser ofta orsaka mer lidande och betydligt mer komplexa ingrepp, något som hade kunde undvikas om patienten fått vård i tid.

Vårdanalys rapport och SKR:s statistik visar den enorma utmaning som regionerna står inför. Den vårdskuld som byggts upp under pandemin behöver arbetas av så snabbt och effektivt som möjligt. Och här behöver vi – samtliga aktörer inom den svenska hälso- och sjukvården – hjälpas åt.

Samverkan mellan offentlig och fristående vårdverksamhet är helt avgörande för att de som väntar på vård också ska få det utifrån egna behov och förutsättningar. Tillsammans med den offentliga vården kan vi som fristående vårdgivare bidra med mer kapacitet i den takt som behövs.

Enligt en rapport av analysföretaget Sirona – som beställts av branschorganisationen Vårdföretagarna – kan fristående vårdgivare vid specialiserade kliniker och mottagningar utföra fler operationer till samma kostnad jämfört med den sjukhusdrivna specialistvården. Som exempel lyfts höftprotesoperationer och gråstarroperationer och i vissa regioner kan det handla om mer än 150 procent fler operationer.

Ökad tillgänglighet, med möjlighet för patienter att till exempel söka vård utanför den egna regionen, tillsammans med nya arbetssätt, innebär att vårdens resurser används bättre och fler patienter får vård. Det är utifrån dessa förutsättningar som den postpandemiska vården bör planeras.

Vi uppmanar såväl regeringen som regioner och SKR att i det här arbetet vända på varje sten för att ta reda på hur hälso- och sjukvårdens fulla kapacitet bäst tas tillvara.

Vi är redo att planera, samverka och fortsätta stötta landets regioner så att vi tillsammans kan arbeta bort vårdskulden. Genom ökad samverkan kan vi också öka kunskapsutbytet inom hälso- och sjukvården, vilket i sin tur leder till en ökad vårdkvalitet och bättre livsvillkor för landets patienter.

Pandemin har visat att den svenska hälso- och sjukvården fungerar allra bäst när vi med gemensamma krafter drar åt samma håll. Låt oss ta tillvara detta och låt det bli startpunkten för en ny syn på tillgänglighet och jämlik vård.

Johan Färnstrand, vd Aleris sjukvård Sverige

Britta Wallgren, vd Capio Sverige

Carina Olson, vd Praktikertjänst

Daniel Öhman, vd GHP

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Medicin den 15 september.

Tillbaka