Debattartikel – ”Nästa steg i primärvårdsreformen behöver bli skarpare”

För en månad sedan klubbade riksdagen den första delen av regeringens aviserade primärvårdsreform. Nu ska primärvården vara basen i hälso- och sjukvårdssystemet samtidigt som det införs fast läkarkontakt. Det är bra förändringar, men det behövs mer. Och gärna snabbt.

För tyvärr har de viktiga förändringarna inom hälso- och sjukvården dröjt alldeles för länge. Det beror bland annat på att regeringen under den förra mandatperioden satt fast i diskussioner om driftsformer. Därför är det glädjande att det börjat röra på sig. Men det har krävt två utredningar signerade Göran Stiernstedt och en utredning under Anna Nergårdh.

De förändringar som nu genomförs har fokuserat på att modernisera definitionen av primärvården. Nu ska primärvården svara för medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering, alltså åtgärder som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser.

Primärvården får alltså en mer framskjuten roll och ett bredare uppdrag, men för att svara upp mot de nya kraven krävs också ytterligare finansiella resurser. Och de har inte riktigt kommit fram i dagens ljus. Primärvården ser fortfarande ut att svara för knappt 20 procent av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten.

När regeringen nu står inför att mangla fram den andra delen av primärvårdsreformen är det därför viktigt att det kommer fler skarpa förändringar, förändringar som verkligen gör skillnad för patienter och medarbetare i hälso- och sjukvården.

För att stärka upp primärvården i nästa steg ser vi några förändringar som särskilt centrala:

För en mer jämlik primärvård behövs tydlig och nationell styrning. Staten bör peka med hela handen och fastställa en nationell regelbok om primärvårdens uppdrag och funktion med fokus på kontinuitet och samordning, men också tillgänglighet. Dagens primärvård varierar beroende på budget och tillgång på slutenvård, och det är knappast långsiktigt eller jämlikt.

Ställ krav på både fysisk och digital närvaro. Primärvården är fragmentiserad i hur mottagningarna arbetar med digitala och fysiska vårdmöten. Ställ därför krav på en teknikneutral digifysisk organisation där det är möjligt att skapa god kontinuitet med långsiktiga personliga kontakter mellan medarbetare och patienter.

Jämlik vård och enhetliga patientavgifter. Inför enhetliga och riksomfattande patientavgifter som premierar kontakten med vårdcentralen där patienten är listad. Passa också på att avveckla eller kraftigt förändra systemet med utomlänsersättningar för digitala besök.

Ordning och reda i listningen. För att skapa en mer sammanhållen bild av patienten bör det skapas en nationell databas som hanterar patientens listning. En sådan gemensam databas skulle även kunna innehålla journaldata, vilket innebär ett mer patientsäkert system. Begränsa också möjligheten att lista om sig till max två gånger per år, om det inte finns särskilda skäl. Listningsinformation bör heller inte utformas som annonser, utan vara måttfull snarare än uppmuntrande.

Primärvården är basen i den svenska hälso- och sjukvården och det är dit patienter ska vända sig i första hand. Men för att nå dit krävs ett helhetsgrepp, resoluta beslut och ännu bättre samverkan mellan hälso- och sjukvårdens olika aktörer. För det är kontinuitet och kännedomen om patienten som skapar högst kvalitet i hälso- och sjukvården.

Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst

Sara Banegas, distriktsläkare och verksamhetschef, Ekerö vårdcentral, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Medicin den 14 december 2020.

Tillbaka