Om Hg-rid-LIFE

Utsläppen av kvicksilver från tandvårdsmottagningar har minskat sedan amalgam förbjöds som tandfyllnadsmaterial, men de utsläpp som finns kvar är inte obetydliga. Sedan 2009 är det förbjudet att använda dentalt amalgam i Sverige och sedan 2018 gäller inga undantag från förbudet. Det beräknas fortfarande finnas flera ton kvicksilver i tänderna hos svenska befolkningen. Urborrning av amalgamfyllningar kommer därför att göras under många år framöver. Amalgamavskiljarna fångar upp det mesta, men effektiviteten beror bl a på skötseln. De finaste amalgampartiklarna fångas inte upp av avskiljarna.

Det finns också risk att kvicksilver från avloppsrör läcker ut i avloppsvattnet. Risken att kvicksilver lagrats i rören är särskilt stor i de mottagningar där tandvård bedrivits innan kravet på avskiljare kom och där äldre avskiljare med en sämre funktion än dagens använts.

Inom EU uppskattas det finnas mer än 1 000 ton kvicksilver i befolkningens munnar. Inom EU beräknas 25 procent av tandvårdsmottagningarna sakna amalgamavskiljare.
(Källa: Study on the potential for reducing mercury pollution from dental amalgam and batteries”, BIO Intelligence Service, European Commission, 2012).

Kvicksilvrets giftverkan är beroende av i vilken kemisk form det befinner sig. I tandamalgam är kvicksilvret mycket hårt bundet och som tandfyllnadsmaterial har det fungerat bra för de flesta. Den farligaste formen av kvicksilver är metylkvicksilver, eftersom den överförs till fostret, passerar blod-hjärn-barriären. Metylkvicksilver bildas när metalliskt kvicksilver omvandlas, i mark, vatten och sediment. Det är därför viktigt att minimera utsläppen till miljön.

Läs mer detaljer om projektet på EU:s projektsida.

Projektmål

• Ta fram förslag på vägledning för minimerat utsläpp av kvicksilver från amalgam inom tandvården i Sverige. Vägledningen kan implementeras i Sverige och inspirera till vägledning inom övriga EU.

• Utveckla ny metod för sanering som är effektiv och användarvänlig.

• Öka medvetenhet och kunskap hos tandvårdsteam, miljöinspektörer och servicetekniker om kvicksilvers miljöpåverkan

Översiktlig plan 

Steg 1

Kartläggning av sugsystem och amalgamavskiljare på tandvårdsmottagningar

Steg 2

Analys, utveckling och test av saneringsmetod samt mätmetoder

Steg 3

Utarbeta förslag på vägledning

Steg 4

Ta fram webbutbildning och informationsmaterial, anordna workshops

Steg 5

Informationsspridning

Referensgrupp

En referensgrupp har bildats i projektet i syfte att säkra kvalitet, miljömässig nivå och för spridning av resultat. Referensgruppen företräder organisationer som påverkas av projektet. De är utvalda för att representera funktioner som tar ansvar för hela kedjan, från ”hantering av amalgam till rent vatten” – uppströmsarbete (stoppa farliga ämnen vid källan) för att bidra till sjöar och hav i balans. Representanterna kommer från Sveriges Tandläkarförbundet och från svenska myndigheter; Naturvårdsverket, Vattenmyndigheterna samt Kemikalieinspektionen. Stockholm International Water Institute är också medlem i referensgruppen, som till stor del är engagerade i europeiska arbetsgrupper.

Medlemmar i referensgruppen:

Hans Göransson, The Swedish Dental Association 
Gerda Kinell, The Swedish River Basin District Authorities
Kristina Svinhufvud, Swedish Environmental Protection Agency 
Anna Nylander,  Swedish Chemicals Agency
Nicolai Schaaf, Swedish Water House, Stockholm International Water Institute, SIWI 

Om våra samarbetspartners

Sweden Recycling arbetar med omhändertagande av kvicksilverkontaminerat slam och annat farligt avfall från dentalvården. Praktikertjänst har sedan tidigare avtal med Sweden Recycling för hantering av miljöfarligt avfall från dentalvården.

IVL Svenska Miljöinstitutet är en icke-vinstdrivande forskningsorganisation som forskar och arbetar med målet att uppnå ett hållbart samhälle. Som partner i projektet säkerställer de att metoderna som används är tillförlitliga.