Per-Olov fick hjälp med sin sömnapné

Det sista Per-Olov Sahl gör när han går till sängs i det tornförsedda trähuset på Kurön utanför Västerås är att stoppa in en liten plastgrimma i näsborrarna och knäppa på sin CPAP-apparat som står på sängbordet bredvid honom.

Jag är övertygad om att min CPAP har räddat mitt liv

Per-Olov lider av sömnapné. Det är en vanlig sjukdom som kännetecknas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. Eftersom kroppen reagerar med en väckningsreflex i samband med andningsuppehållen blir sömnen störd med dagtrötthet som följd. De flesta med sömnapné snarkar dessutom kraftigt.

− Jag började nog snarka för ungefär 30 år sedan, men hösten 2010 ökade intensiteten i snarkningen, berättar Per-Olov.

Hans hustru, Barbro Christensson Sahl, spelade in snarkningarna med mobilen och lät husläkaren lyssna. Denne remitterade genast Per-Olov till en sömnutredning.

I området från näsan ner till stämbanden finns inga ben eller brosk som kan hjälpa till att staga upp svalget, utan det är muskler som håller svalget öppet. Under sömnen slappnar muskulaturen hos personer med sömnapné av så mycket att vävnaderna sjunker in mot svalget och luften får svårt att passera. I kombination med detta kan även tungan falla bakåt så att luftvägen blockeras helt.

Genom att sända en svag luftström genom näsan på den sovande skapar en CPAP ett positivt lufttryck i svalget som håller andningsvägarna öppna.

− Våren 2011 började jag sova med CPAP och det förändrade hela mitt liv, berättar Per-Olov.

− Tidigare var jag trött och hade svårt att fokusera dagtid. Nu njuter jag av en skön sömn och är pigg på dagarna.

Förut lät han som ett sågverk

− Det är stor skillnad. Förut kunde Per-Olov sitta och somna vid lunchbordet – det händer inte nu. Dessutom är han mycket gladare, säger Barbro och tillägger att paret numera kan dela sovrum igen.

− Förut lät han som ett sågverk. Nu hör man bara ett svagt, behagligt sus från CPAP-apparaten. Ungefär som avlägset havsbrus.

− Det kanske inte ser så sensuellt ut med grimman i näsan, men det är skönt att jag kan ha Barbro vid min sida igen, säger Per-Olov och skrattar.

Sömnapné leder inte bara till dagtrötthet. Varje gång man får ett andningsuppehåll reagerar kroppen med stress, vilket leder till en stegring av puls och blodtryck. Undertrycket som skapas i bröstkorgen gör det dessutom tyngre för hjärtat att arbeta och därtill kommer en syresänkning i blodet. Konsekvensen är ökad risk för högt blodtryck, hjärtrytmrubbningar, hjärtsvikt, kärlkramp och stroke.

För Per-Olovs del ledde sömnapnén till ett kraftigt förhöjt blodtryck, som han nu medicinerar för. Våren 2011, just innan han började sova med CPAP, drabbades han dessutom av en mindre stroke.

− Både blodtrycket och stroken hängde nog delvis ihop med att jag just då var svårt stressad på grund av stora problem på jobbet, men sömnapnén spelade säkert också en roll. Jag är övertygad om att min CPAP har räddat mitt liv, säger han.

Han har sett många snarkande vänner avlida i förtid, ofta i hjärtåkommor.

− Mörkertalet när det gäller sömnapné är säkert stort. Jag tror att många skulle behöva en utredning.

Övervikt är en vanlig orsak till sömnapné och Per-Olov berättar att han numera är extra noga med livsstilen. Hälsosam kost och långa dagliga promenader samt sparsamhet när det gäller alkohol är bra, inte bara för vikten utan också för blodtrycket.

Regelbundet kallas han till kontroll på lungkliniken vid Västerås lasarett. Data om hans sömn finns lagrad i hans CPAP och det går därmed att se om han haft några andningsuppehåll.

Per-Olov är musiker och har spelat flöjt i olika symfoniorkestrar i 40 år. Det betyder att han i allra högsta grad använder lungorna i sitt arbete och vet vad det betyder att andas rätt.

− När jag var trött hade jag svårt att koncentrera mig på mina övningar och fick fokusera mer på anspänningen än på avspänningen i andningen. Nu har jag mycket mer fokus och känsla i spelet, säger Per-Olov och tar upp flöjten.

Han spelar en sats ur en av Mozarts flöjtkonserter. Fullt fokus.