Många har sömnapné utan att veta om det

Andningsuppehåll under sömnen kallas sömnapné. För att en person ska anses lida av sömnapné ska andningsuppehållen vara fem eller fler per timme och varje uppehåll ska pågå i minst tio sekunder.

− Vi har patienter med mellan 5 och 120 andningsuppehåll per timme, berättar Faris Al-Khalili, kardiolog och medicinskt ansvarig vid Stockholm Heart Center, som bland annat har en sömnenhet.

Personer med den vanligaste typen av sömnapné (obstruktiv sömnapné) får ofta trånga övre luftvägar när de sover. Musklerna i svalget slappnar av och faller ihop under sömnen. Underkäke och tunga dras tillbaka, särskilt om de sover på rygg. Även stora halsmandlar kan i vissa fall bidra till trånga luftvägar. I samband med andningsuppehållen sjunker syrehalten i blodet. Kroppen reagerar då med en väckningsreflex, som personen i fråga inte märker men som stör sömnen och stressar kroppen.

− Sömnapné är ett stort och dolt problem. Många är trötta och nedstämda och lider av koncentrationssvårigheter, men förstår inte varför, säger Faris Al-Khalili.

− Dagtröttheten gör att de är en stor trafikfara och många singelolyckor beror troligen på sömnapné. Dessutom ökar risken för högt blodtryck och möjligen också för stroke eftersom varje andningsuppehåll innebär ett påslag av stresshormoner.

Förutom dagtrötthet och koncentrationssvårigheter kan kraftig snarkning vara ett tecken på sömnapné.

− Våra patienter kommer till oss via remiss från sin husläkare. Ofta är det deras partner som uppmärksammat att de snarkar kraftigt och/eller andas på ett onormalt sätt, säger Faris Al-Khalili.

För att fastställa om det rör sig om sömnapné eller enbart snarkning görs en utredning som i allmänhet sker i hemmet. Patienten får med sig en liten apparat som med hjälp av sensorer mäter luftflödet genom näsan, andningsrörelserna, syrehalten i blodet, pulsen och sovställningen.

Behandlingen består av livsstilsförändringar samt övertrycksandning med mask eller apnéskena. I vissa fall behövs ett kirurgiskt ingrepp som utförs av öron-näsa-halsläkare.

Livsstilsförändringar är nödvändiga

− Många med sömnapné är överviktiga och bör gå ner i vikt. Motion, rökfrihet, mindre stress och mindre alkohol är också viktiga delar, säger Faris Al-Khalili.

En antiapnéskena används främst till de som snarkar och har lindrig sömnapné eller som inte kan använda CPAP. Skenan drar fram underkäken och behåller på så sätt fri luftväg. Skenan beställas via tandläkaren.

Övertrycksandning med mask, en så kallad CPAP, är den mest effektiva behandlingen vid sömnapné. Via en mask över näsan och munnen eller endast näsan tillförs en luftström och skapar därmed ett kontinuerligt positivt lufttryck i svalget som håller andningsvägarna öppna. Det finns en mängd olika masker och varianter av CPAP-maskiner med avancerat tekniskt innehåll och digitalt minne. I jämförelse med tidigare modeller har CPAP-maskinerna blivit både mindre och tystare.

− Behandlingen fungerar bra och om patienten är följsam och använder sin CPAP regelbundet kan antalet andningsuppehåll per timme gå ner ända till noll. De allra flesta normaliserar eller halverar antalet uppehåll och det räcker för att de ska vakna pigga och utsövda, säger Faris Al-Khalili.