Tandvård och -hygien för unga och vuxna

Tänderna är gjorda för att hålla länge, men precis som resten av kroppen åldras också munnen. Hur snabbt eller långsamt det ska gå kan du själv påverka. Visdomständerna längst bak i käken kommer vanligtvis någon gång mellan 18-25 års ålder, om de kommer alls. Många saknar nämligen en eller flera anlag för visdomständer. 

Besök tandläkaren regelbundet

Många av de processer som skyndar på åldrandet i munnen märker man ofta själv inte i början. Tandläkaren kan däremot i många fall upptäcka ett problem långt innan skadan är skedd. Detta är en av orsakerna till att det är viktigt att besöka tandläkaren regelbundet. Och att sköta sina tänder rätt. Att borsta tänderna morgon och kväll är självklart för de flesta. Utöver tandborsten finns andra bra produkter som kan få din mun i toppskick. 

Så påverkas munnen

Varje gång du stoppar någonting i munnen får bakterierna hjälp att bilda syra. Den fräter sedan på dina tänder. Så gott som allt du äter och dricker bildar syror, men attacken blir mer intensiv om det du stoppar i munnen innehåller socker. Försök undvika att äta och dricka alltför mycket godis, läsk, saft och annat som innehåller socker. Ungefär en timme efter att du ätit har syran försvunnit. Då tar din saliv över för att hjälpa tänderna. Om du småäter mellan måltiderna fortsätter syraattacken hela tiden och tänderna får ingen chans att återhämta sig. Får inte munnen vila några timmar mellan måltiderna blir risken för hål större. Om du begränsar dig till att äta fem eller sex gånger om dagen hinner munnen återhämta sig. Får du däremot lätt hål i tänderna bör du inte äta mer än tre gånger om dagen. Undvik också att gå upp på natten och äta. När du sover går nämligen många av kroppens system på sparlåga, bland annat salivproduktionen. Munnens försvar mot syraattacker är därför sämre på natten. 

Välj tandborste och borsta rätt

Borsta tänderna morgon och kväll. Använd en mjuk tandborste så inte tänder och tandkött skadas. Vinkla borsten ungefär 45 grader och borsta försiktigt med små gnuggande rörelser. Om du borstar för hårt och med för långa rörelser kan du skada både tänderna och tandköttet. Det ska ta två till tre minuter att jobba sig runt i munnen. Eftersom bakterierna samlas runt tandköttskanten är det viktigt att borststråna kommer åt att massera lätt även där. När utsidan på överkäkständerna är ren borsta insidan mot gommen. Avsluta med tuggytorna. Underkäken rengörs på samma sätt. Kindtänderna står oftast tippade lite mot tungan. Därför är det viktigt att borsten vinklas rätt så att tandköttet får mild massage även där.

Borsta tänderna och använd tandtråd

Använd alltid fluortandkräm – ungefär en centimeter räcker. Bäst effekt får du genom att ”måla” tänderna med fluortandkrämen och sila vätskan mellan tänderna efter borstningen. Gör du inte rent mellan tänderna ligger så mycket som 25 procent av munbakterierna kvar. Tandtråd är ett mycket effektivt redskap för att ta bort bakterier och matrester. Tandtråd ska helst användas på kvällen, så munnen är helt ren när du går och lägger dig. Använd en vaxad tråd med en tjocklek som passar dig. Det finns mycket tunna tandtrådar som glider lätt om det är trångt mellan tänderna. Om du är osäker vad som är bäst för dig, fråga din tandläkare eller hygienist. Fatta tråden mellan fingrarna och för den upp och ner mot en tand i taget. Tycker du att det är svårt att hålla med bara fingrarna finns det tandtrådshållare att köpa på ett apotek. Om det var länge sedan du använde tandtråd blöder det vanligtvis i början. Skulle blödningen fortfarande vara kvar efter en vecka ska du kontakta din tandläkare. Om du har svårt att använda tandtråd eller om dina mellanrum är stora kan du välja tandstickor som finns i både trä och plast. Använd stickor med trekantig form. Vänd basen mot tandköttet och massera framåt och tillbaka mellan alla tänder. Försök sedan att inte äta under den närmsta timmen efter.

Fluor finns naturligt i viss mat. För de flesta räcker det med den fluor man naturligt får i sig, samt fluordoserna som den dagliga tandborstningen ger, men ibland behövs extra fluor. Har du till exempel tandställning kan tandläkaren rekommendera fluortillskott i form av tabletter, sköljning eller tuggummi.

Dålig andedräkt

En vanlig orsak till dålig andedräkt är att bakterier fastnar i tungans alla små ojämnheter, speciellt på den bakre tredjedelen av tungan. Det går att rengöra tungan med tandborsten, men bäst effekt får man med en tungskrapa. Tungskrapor finns i flera olika utföranden. Om du är osäker på vad som passar dig, fråga din tandläkare eller tandhygienist. Det finns även andra bra hjälpmedel som tandläkare och tandhygienister ibland rekommenderar för att underlätta munhygienen och minska risken för sjukdom i munnen.

Rökning kan också vara en anledning till dålig andedräkt. 

Tugga xylitol

Ta gärna ett tuggummi med xylitol direkt efter maten och tugga i cirka tio minuter. Då förkortar du tiden för syraattacken. Tuggummit lurar nämligen salivkörtlarna att lämna ifrån sig mer saliv, som spolar av dina tänder och städar i munnens skrymslen. Lyssna främst på de råd du får från din tandläkare och tandhygienist!

Förhindra kväljningar

Har du problem med att borsta tänderna på grund av kväljningar? Ta det lugnt, det finns knep för att lura kroppen. Om du får kväljningar när du borstar tänderna längst bak i munnen, ska du först och främst försöka borsta tänderna när du mår som minst illa. Men det finns också andra sätt att lura munnen så det går lättare att borsta. Om du sväljer tre gånger i rad och försöker en fjärde, sätter du ofta kräkreflexen ur spel. Då har du en tidsfrist på några sekunder när du inte kväljer. Ett annat knep är att stå på ett ben och räkna till tjugo samtidigt som du borstar tänderna längst bak. Du får du helt enkelt annat att tänka på. Du kan också skaffa dig en mindre tandborste som inte tar så mycket plats där det redan är trångt och svårt att komma åt. Om det är det så illa att du slutat borsta tänderna för att du mår dåligt kan tandläkaren ibland ordinera munsköljmedel. Det ska dock bara användas en kortare tid. Håller du på för länge kan du få bruna beläggningar på tänderna och svampinfektioner i munnen. Följ alltid din tandläkares rekommendationer.

Godis fastnar i tänderna

Godis är  är ungefär lika farligt för tänderna som allt annat du äter. Man kan alltså säga att det är okej att äta godis någon gång då och då, så länge du inte småäter ofta. Däremot kan det vara bra att undvika sådant godis som fastnar i tänderna.

Tänk på att även frukt innehåller en sorts socker som fräter på tänderna. Ät därför gärna frukt i samband med måltiderna och skölj gärna med vatten efter fruktintag för att neutralisera fruktsyran. 

Sockerfria produkter

Sockerfria produkter och lågkaloriprodukter som finns på marknaden, till exempel godis, läsk, saft och halstabletter, är vanligtvis mindre skadligt för tänderna. I sockerfria produkter är det vanliga sockret ersatt med andra sockerarter som är mindre skadliga för tänderna. Lågkaloriprodukterna innehåller sötningsmedel som är mindre farligt för tänderna. Man kan dock ha andra åsikter om själva sötningsmedlet och huruvida man ska äta dem i någon större utsträckning. Som med det mesta så är "lagom" bäst.

Rökning

Det finns flera tusen skadliga ämnen finns i tobak. Ett femtiotal av dessa är eller misstänks vara cancerframkallande. Mängden kemikalier gör att rökning kan skada de flesta av kroppens organ, även tänderna och mjukvävnaderna i munnen. Rökningens skadeverkningar i munnen är lätta att se. Till de lindriga hör skadade missfärgade tänder, vitaktiga förändringar på tandköttet, irriterade slemhinnor och melaninpigmentering i slemhinnan.

Rökning ger också dålig andedräkt – något som rökaren själv sällan känner, men nästan alltid omgivningen. En rökare har också svårare än en icke-rökare att uppfatta smaker och lukter.

Den som röker löper tre till fem gånger större risk än den som inte röker att drabbas av tandlossningssjukdomen parodontit eller av implantaten (fixturerna) lossnar. Trots den ökade risken har rökare mindre inflammation i tandköttet. Tandköttet blöder inte lika lätt, även när rökare har lika mycket plack som icke-rökaren. Det beror på att nikotinet har en sammandragande effekt på blodkärlen. En rökare kan alltså ha parodontit utan att märka det.

Den allvarligaste skadan som rökning kan ge i munnen är muncancer. Det finns ett tydligt samband mellan cancerrisken och antalet cigaretter, antalet år som rökare och ålder vid rökdebut. Risken för cancer i munnen är särskilt stor om rökning kombineras med hög alkoholkonsumtion.

Vid en implantatbehandling är rökning en stor bov. Skruvarna (fixturerna) läker in sämre om man röker. Tandläkarna vill därför helst att du ska var rökfri när du sätter in skruvarna.

Snus

Det finns 2 500 olika kemiska ämnen i snus. Hos den som snusar syns tydliga spår i munnen med frilagda tandhalsar och missfärgade tänder.

Snus har tråkiga effekter på munslemhinnan, i form av veckade förhårdnader där snusprillan läggs. Förändringarna kan ha en färg som liknar den omgivande vävnadens, eller vara någonstans mellan vitgula och bruna. I de flesta fall försvinner de när man slutar snusa.

Stomatit betyder inflammation av munslemhinnan och är inte ovanligt hos snusare. Det är snusets innehåll av lut som fräter på munslemhinnan. Trots att snus innehåller nitrosaminer, som klassas som cancerframkallande, anses risken för cancer av det snus som används i Sverige och övriga nordiska länder vara liten. Det innebär dock inte att risken inte finns. Dessutom är risken för hjärt-kärlförändringar samt risken för att utveckla diabetes högre hos snusare än icke-snusare.

Piercing

Allt fler piercar sig i tungan och läpparna. Piercing med stav eller ring må vara snyggt, men det kan ge upphov till olika typer av skador i munnen. Problemen kan uppstå genom det långvariga tryck som de främmande föremålen av metall eller plast ger på tänderna och deras fästen. Trycket kan leda till emaljskador genom skavning och tandlossning då käkbenet kan luckras upp. Tandskador har också uppstått när den piercade har råkat bita i metallen. Även vid yttre våld i samband med trafik- eller fallolyckor, har piercingen orsakat skador när metallen har slagits mot tänderna.

Den som har en ring i underläppen löper dessutom större risk att drabbas av infektioner. Att rotera ringen tycks innebära att bakterier får större spelrum och resultatet blir fler infektioner.

Ätstörningar

Regelbundna kräkningar under lång tid kan ge frätskador på emaljen. Ofta går det långsamt och känns inte - men skadorna kan bli omfattande.

Till sjukdomsbilden av ätstörningar som anorexi och bulimi hör regelbundna kräkningar under lång tid. De sura uppstötningar som passerar munnen belastar tänderna och kan ge frätskador på emaljen. Omfattningen på dessa skador kan variera från mycket små till större. Oftast är det baksidan på överkäkens framtänder som är mest utsatt, eftersom denna yta träffas av magsyran först. Något du bör tänka på är att vänta minst en timme med att borsta tänderna efter att du kräkts. Magsyran luckrar nämligen upp emaljen, och borstar du medan tandytan är uppluckrat kan tänderna bli repiga. Skölj istället munnen med vatten, eventuellt med lite extra fluor i. Efter någon timme har emaljen hårdnat igen och klarar av en tandborstning.

I övrigt bör tänderna borstas som vanligt, men använd en tandkräm med mindre slipmedel i, och glöm inte rengöring mellan tänderna med tandtråd eller liknande. Undvik frätande drycker, till exempel apelsinjuice och läsk. Om du dricker juice eller något liknande, skölj med vatten efteråt.

Många gnisslar/pressar tänder vilket kan förvärra slitaget. En bettskena kan behövas för att skydda tänderna.

Med moderna tekniker och material kan tandläkaren ofta limma på tunna keramiska fasader. Behandlingen både bygger upp och skyddar tänderna i framtiden. Liknande skydd kan ibland utföras med komposit.