När minnet sviker: Allt du behöver veta om demens

I takt med att vi lever allt längre blir demenssjukdom vanligare. Enligt Socialstyrelsen lider cirka 150 000 personer i Sverige av sjukdomen och om man räknar in anhöriga och närstående så berörs närmare en miljon människor. Av de hundratal olika former av demenssjukdom som finns är Alzheimers sjukdom vanligast följt av vaskulär demens.

– Vid Alzheimers sjukdom klumpar ett äggviteämne ihop sig i delar av hjärnan och gör så att nervceller förtvinar, vilket i sin tur leder till att signalerna i hjärnan inte fungerar som hos en frisk person.

Det förklarar Anette Ekström, överläkare vid Handens minnesmottagning utanför Stockholm, som är en del av Praktikertjänst N.Ä.R.A. Och sjukdomen börjar utvecklas flera år innan symptomen kommer smygande.

– Den sjuke börjar få svårt att hitta ord, närminnet sviktar och det blir svårt med orienteringen. Längre fram i sjukdomsförloppet uppstår problem med den praktiska förmågan, man får helt enkelt svårt att klara vardagen, säger Anette Ekström.

Vaskulär demens beror på en påverkan i hjärnans kärl. Sjukdomen kan antingen utvecklas successivt och beror då på att kärlen blivit stela och inte kan släppa fram tillräckligt med syrerikt blod till hela hjärnan. Den bakomliggande faktorn är oftast annan kärlsjukdom som diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbningar.

– Vaskulär demens kan också debutera plötsligt, exempelvis i samband med stroke eller en operation. Symptomen skiftar beroende på vilka delar av hjärnan som får för lite syre, men minnet påverkas ofta, säger Anette Ekström.

Allmänna symptom vid demenssjukdomar är nedsatt initiativförmåga och trötthet. De drabbade sover ofta mycket. En del kan drabbas av hallucinationer och kan få häftiga utbrott. Vid vissa typer av demenssjukdom är sömnen orolig och den sjuke kan ropa och fäkta med armarna trots att hen sover.

– I och med att demens ofta kommer smygande kan sjukdomen vara svår att upptäcka, både för den drabbade och för anhöriga. Minnesstörningar märker man, men när det brister i planerings- och organisationsförmåga fungerar det ofta så att en nära anhörig successivt tar över utan att egentligen reflektera över det, säger Anette Ekström.

Generellt sett bör man dock söka hjälp hos sjukvården när man ser en förändring.

– För vissa kan det vara känsligt att ta upp frågan med en anhörig, medan andra själva är medvetna om att något är fel. Det är omöjligt att komma med något råd, alla är individer och reagerar på olika sätt om de uppmärksammas på att de inte fungerar som vanligt.

Om man misstänker en demenssjukdom görs en minnesutredning. I dag finns det ingen bot för demenssjukdomar. Men vid Alzheimers ges symptomlindrande läkemedel.

– De brukar kallas för bromsmediciner, men tyvärr bromsar de inte sjukdomsförloppet. De upplevs ändå som bromsande eftersom personen med demenssjukdom kan upprätthålla samma funktionsnivå under längre tid och i många fall känner sig de drabbade mer pigga och alerta, säger Anette Ekström.

Personer med vaskulär demens behandlas mot den underliggande kärlsjukdomen, det vill säga med insulin vid diabetes och blodtryckssänkande respektive blodfettssänkande läkemedel vid högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Demenssjukdomar brukar kallas de anhörigas sjukdom eftersom de närstående – främst makar och barn – successivt tvingas ta över allt mer av ansvar och vardagssysslor.

– Det är jobbigt att leva med en demenssjuk person och man får sällan vila och sova ut. Därför är det viktigt att ta all hjälp man kan få från kommunen med hemtjänst, dagverksamhet och avlastningsboende vissa veckor, säger Anette Ekström.

På minnesmottagningen i Handen hålls utbildningar och föreläsningar om demenssjukdomar och kognitiva hjälpmedel. Dessutom finns representanter från kommunen på plats och informerar. Slutligen är det viktigt att komma ihåg att minnesproblematik inte nödvändigtvis är ett tecken på demenssjukdom. Vid exempelvis stress, depression och dålig sömn kan minnet påverkas negativt.

– Ungefär en fjärdedel av de som remitteras till oss har inte demens utan en lindrig kognitiv funktionsnedsättning som i många fall är orsakad av utbrändhet och stress, säger Jens Berggren, enhetschef för Praktikertjänst N.Ä.R.A:s minnesmottagningar Handengeriatriken och Löwetgeriatriken.

– Den här gruppen har ökat under senare år, troligen beroende på att informationen om demens ökat. Gruppen är ofta relativt ung och medveten om vikten av att söka hjälp tidigt om man får problem med minnet.