Kvicksilver i tandvården

Visste du att en tesked kvicksilver räcker för att förgifta en medelstor svensk sjö? Här kan du läsa mer om kvicksilver i inom tandvård.

Vi använder inte amalgam längre. Hur kan det då vara ett miljöproblem?
Det finns delar av befolkningen som fortfarande har amalgamfyllningar. Enligt Naturvårdsverket beräknas det fortfarande finnas 40 ton kvicksilver i tänderna hos svenska befolkningen. Tandvård är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet, bland annat på grund av urborrning av amalgamfyllningar. 

Vi har amalgamavskiljare. Då fångas väl allt kvicksilver upp?
Nej, trots krav på amalgamavskiljare är det ytterst få tandvårdskliniker som har nollutsläpp av kvicksilver. De finaste amalgampartiklarna fångas inte upp av avskiljarna. Utsläppen av kvicksilver från tandvårdsmottagningar har minskat sedan amalgam förbjöds som tandfyllnadsmaterial år 2009, men de utsläpp som finns kvar är inte obetydliga. Urborrning av amalgamfyllningar kommer att göras under många år framöver. År 2020 beräknas det fortfarande finnas flera ton amalgam i tänderna hos svenska befolkningen.

Det kvicksilver som kommer ut i avloppsrören sjunker väl till botten och stannar kvar där?
Nej, det finns risk för att kvicksilvret från rören läcker ut i avloppsvattnet. Risken att kvicksilver lagrats i rören är särskilt stor i de mottagningar där tandvård bedrivits innan kravet på avskiljare kom och där äldre avskiljare med en sämre funktion än dagens använts.

Varför är kvicksilver miljöfarligt?  
Dentalt amalgam består till hälften av kvicksilver. När kvicksilver kommer ut i naturen kan det lätt omvandlas till metylkvicksilver, som är den farligaste formen av kvicksilver. Det är extremt giftigt och påverkar fosterutveckling samt kan påverka centrala nervsystemet hos människor. Kvicksilver kan också skada muskler, njurar och immunförsvar. 

Det är också viktigt att fortsätta minska mängden kvicksilver i avloppsreningsverkens slam för att kunna använda slammet till jordbruksmark.