Extern bild

Debattartikel - vårdmomsen hotar svensk sjukvård

Publicerad:

Man brukar säga att det man vill ha mindre av det lägger man hög skatt på och det man vill ha mer av beskattar man lägre eller inte alls. Det har också varit den politiska tanken bakom att sjukvård inte är momsbelagd.

Men trots att behovet av vård ökar kommer det från den 1 juli att införas 25 procent moms på läkare, sjuksköterskor och annan personal som arbetar som konsulter i privata vårdföretag.

Deras tjänster blir alltså i ett slag hela 25 procent dyrare eftersom privata vårdgivare till skillnad från offentliga inte tillåts dra av momsen. Det påverkar enskilda sjuksköterskor och läkare, men också vårdföretag. Förlorarna blir till sist patienterna. På kort och lång sikt noterar vi ett antal större problem:

Sommarbemanningen. Sommarplaneringen är i full gång och att klara tillgänglighet, kvalitet och service under sommarmånaderna är i normala fall en utmaning. Nu blir det ännu svårare eftersom vi riskerar att inte ha möjlighet att hyra in vikarier.

Konkurrens från grannländer. Det måste vara attraktivt att arbeta i den svenska tandvården och hälso- och sjukvården och vi har inte råd att medarbetare flyttar till våra grannländer. Och även om vi lyckas övertyga några om att lämna konsultrollen för en anställning så är det tyvärr ovanligt. Vanligare är att de planerar för att minska sina engagemang i Sverige och söka sig till Danmark och Norge för att arbeta. I ett redan ansträngt rekryteringsläge så kommer vårdmomsen innebära att fler söker sig bort från den svenska vården.

Mindre vårdgivare påverkas snabbast. I större organisationer kan det finnas möjligheter att under en begränsad tid hantera momsen. Enskilda vårdcentralen i glesbygd eller specialistmottagningen som startats av enskilda läkare har inte samma möjligheter att parera hastigt uppkomna kostnadsökningar och kan tvingas att stänga med kort varsel. Varje sunt fungerande bransch behöver både större och mindre aktörer – vårdmomsen hotar att snabbare slå undan benen för de mindre.

Sämre valfrihet utan privata vårdgivare. Enligt Vårdföretagarna sker 36 procent av alla patientbesök i hälso- och sjukvården hos en privat vårdgivare och inom primärvården är det hela 45 procent. Och enligt Privattandläkarna står privata aktörer för omkring 60 procent av vuxentandvården.

Privata vårdgivarna spelar alltså en central roll i den svenska vården och vi vill fortsätta att bidra till utveckling, effektivitet och valfrihet. Men då måste spelreglerna vara lika för offentlig och privat driven vård. En vårdmoms som slår ensidigt mot privata vårdföretag riskerar att slå ut vårdgivare och minska tillgången på sjukvård.

Det finns ingen politisk vilja bakom vårdmomsen. Det handlar om en ny juridisk tolkning av befintlig lagstiftning. M, C och KD har tydligt deklarerat att de vill stoppa vårdmomsen. Finansminister Magdalena Andersson (S) pekar i sin tur på att sjuksköterskor och läkare kan bli timanställda. Vi har försökt, men få är intresserade eftersom de föredrar friheten som konsult.

I januariöverenskommelsen slås fast att det behövs bättre villkor för företagande och entreprenörer och att valfrihet ska vara en central del av den svenska välfärdsmodellen.

Vi är övertygade om att regeringen står fast vid inriktningen och att de – precis som vi – vill arbeta för kortare vårdköer och att kroniker och äldre känner trygghet och tillit till den svenska tandvården och hälso- och sjukvården.

Britta Wallgren, chef Capio Sverige

Erik Strand, vd och koncernchef Praktikertjänst

Henrik Höjsgaard, chef Aleris Sjukvård Sverige

Debattartikeln publicerades i Dagens industri den 27 maj.

Tillbaka

Blocks