Praktikertjänst kommenterar Välfärdsutredningen

Förslaget kring vinstbegränsningar som föreslås i Välfärdsutredningen är feltänkt och bidrar inte till att lösa de stora utmaningar som välfärdssektorn står inför. Dessutom bygger utredningen på två myter som inte stämmer.

Idag presenteras Välfärdsutredningen, som har haft i uppdrag att se över villkoren för privata företag och organisationer som utför offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Utredningen föreslår bland annat att privata aktörers rörelseresultat begränsas till en avkastningsränta på operativt kapital och att avkastningsräntan ska beräknas som statslåneräntan ökad med 7 procentenheter.

- Välfärdsutredningen bygger på två myter som tyvärr fått fäste i debatten. En handlar om att vinst och kvalitet står i motsats till varandra, vilket det inte finns några bevis för. Men utredningen struntar i detta. Sanningen är att privata vårdgivare har minst lika god och ofta bättre kvalitet. Det visar exempelvis resultaten från den senaste Nationella patientenkäten som genomförts över hela Sverige av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säger Johan Fredriksson, vd på Praktikertjänst, och fortsätter:

- En annan myt är att vinsten i privata välfärdsföretag skulle utgöra någon form av ”läckage” från den offentliga ekonomin. Detta är helt fel. Tvärtom så hjälper de privata välfärdsföretagen den offentliga sektorn att rationalisera och spara pengar. Det beror på att vi aldrig får mer betalt än motsvarande offentlig verksamhet. Oftast får vi lägre betalt då man i upphandlingarna av privata verksamheter hela tiden sänker priserna. Trots det lyckas vi upprätthålla minst lika hög kvalitet som de offentliga alternativen samtidigt som vi klarar av att hålla vår ekonomi i balans.

- Så vinster i välfärden utgör inget problem. Det gör däremot förlusterna i välfärden. En genomgång av ekonomin i alla Sveriges regioner och landsting visar att den offentligt drivna primärvården förra året gjorde 420 miljoner i förlust och sedan vårdvalet infördes är den totala förlusten nära 1 miljard kronor. Det är landstingen och regionerna som bestämmer hur mycket ersättning som ska utgå för vilket uppdrag, men de klarar inte av uppdraget. Det är väl känt att liknande förluster i offentlig verksamhet också finns inom många andra områden, däribland äldreboende, hemtjänst och personlig assistans. Det slöseri med resurser som detta innebär har inte Välfärdsutredningen fått ens mandat att se över.

En vinstbegränsning är dessutom ett slag mot valfriheten och de två miljoner medborgare som frivilligt valt privata välfärdsalternativ därför att de erbjuder tjänster med hög kvalitet. Enligt medieuppgifter så skulle 75 procent av välfärdsbolagen kunna drabbas negativt av en vinstbegränsning.

- Det är både synd och märkligt att Välfärdsutredningen inte har fått mandat att ta tag i de stora utmaningar som välfärden står inför utan har fokuserat på ett blindspår. En vinstbegränsning kommer inte att förbättra effektiviteten och bidrar inte till att vi snabbare fångar upp de senaste behandlingsmetoderna, säger Johan Fredriksson.

Utöver en vinstreglering så föreslår utredningen exempelvis att ägare och ledningar för före­tag och organisationer som bedriver välfärdsverksamhet ska ha den erfarenhet och insikt som krävs för att kunna bedriva verksamheten på ett bra sätt, att det finns ekonomisk stabilitet och att det finns ett särskilt tillstånd för den som vill ta emot offentliga medel.

- Praktikertjänsts affärsmodell innebär att vi kan lägga mer tid på patienten istället för på administrativa uppgifter. Modellen bidrar bland annat till större långsiktighet, högre delaktighet och ett effektivt resursutnyttjande. Det är bra och viktigt att det införs tydliga kvalitetskrav och kvalitetsuppföljning så att vi får bort ineffektiva verksamheter med låg kvalitet och dålig service från marknaden; oavsett om de är offentliga eller privata, säger Johan Fredriksson.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Erik Magni, presschef, Praktikertjänst, tel: 0703-26 50 98, e-post: erik.magni@ptj.se

Tillbaka