Extern bild

Överläkare i Praktikertjänst engagerad för att hjälpa drabbade av terrorattack i Peshawar

Publicerad:

Zahra Isaksson Stammler, psykiatriker inom Praktikertjänst, är nu tillbaka efter att ha åkt till Pakistan för att hjälpa drabbade och anhöriga till Talibanattacken mot skolan i Peshawar under slutet av december 2014.

Zahra är till vardags psykiatriker och överläkare på Praktikertjänst Psykiatri AB, ett dotterbolag inom Praktikertjänst, i Norra Stockholm.

Under slutet av december 2014 fick hon höra nyheten om den fasansfulla och planerade attacken mot skolan Army Public School i Peshawar, Pakistan. Attacken var en hämnd mot den Pakistanska arméns arbete att driva ut Talibanerna från regionen och utfördes mot alla de oskyldiga barnen i skolan i Peshawar.

När hon hade förstått omfattningen av attacken, beslöt sig Zahra att åka direkt till regionen och försöka ge sitt stöd och sin professionella kompetens till de drabbade och dess anhöriga.

- Jag frågade min chef Kersti Gabrielsson, verksamhetschef på Järvapsykiatrin, om jag kunde åka. Och hon gav mig sitt fulla stöd. Det var nog svårare att få barnens tillåtelse, säger hon med ett skratt som vittnar om en kluvenhet.

Tidigare engagemang i Pakistan

Hon har nämligen varit på plats i Pakistan flera gånger tidigare. Bland annat efter jordbävningen 2005, då hon bildade stiftelsen AAPKI-foundation och lyckades bygga hundratals Sorselestugor till ensamstående mammor som blivit hemlösa efter katastrofen. Eller 2009 när hon bland annat hjälpte den nu världskända Malalas familj medan de flydde från Swat-dalen. Och 2010 när hon genomförde hjälpinsatser för översvämningsdrabbade tillsammans med Postkodlotteriet.

Så när nyheten om attacken på skolelever i Peshawar kom, kände hon att hon var tvunget att åter göra något.

- Officiellt dog 139 barn under attacken. Men väl på plats får jag höra att det egentligen var någonstans mellan 450-500 barn. I en obeskrivligt bestialisk attack av obeskrivlig ondska, säger Zahra och tittar ner på golvet i hennes mottagningsrum.

- Jag kan inte beskriva det som hade hänt i skolan. Det var så fruktansvärt. Jag har ett relativt bra kontaktnät i regionen, så det kändes självklart att agera, säger Zahra.

Trots hennes goda kontaktnät så var det svårt att komma till Peshawar. Men efter en hel del envishet och en stor drös tur var hon på plats samma dag som hon landade i Pakistan. 11 familjer besöktes på tre dagar, och flera gruppinterventioner genomfördes.

- Det jag ville var att ge de drabbade och deras anhöriga möjligheten att prata och få bekräftelse. Men väl på plats så började jag även ge råd och information om övningar som kan stabilisera människor, säger Zahra.

Mycket skuldkänslor bland drabbade och anhöriga

- Det fanns väldigt mycket skuldkänslor bland flera av de anhöriga. En moder visade att hon tyckte det var hemskt att hon levde, medan hennes son var död. Det är en hemsk erfarenhet att behöva begrava sitt barn, men samtidigt är skulden inte moderns, fortsätter hon.

Hon berättar om en 16-årig drabbad som skämdes för att han överlevde medan hans lillebror dödades. Zahras kunskap om den kulturella kontexten i Pakistan, hon har själv rötter i landet, var en oerhörd resurs. Samtidigt som hennes utbildning och erfarenheter som psykiatriker var ovärderliga.

- Många av de jag träffade led av akut stress disorder eller andra trauma-relaterade tillstånd. Och det finns inte nära nivåer tillräckligt med utbildad personal på plats att ta hand om dem.

- Samtidigt är jag inte naiv, jag vet att jag inte kan lösa alla problemen. Men det är sorgligt att de inte får tillräckligt med hjälp, säger Zahra Isaksson Stammler.

De sista dagarna i Pakistan höll hon några föreläsningar för ett 30-tal psykologer respektive ett 30-tal psykiatriker på två regionala sjukhus.

- De tappade hakan att en läkare från Europa redan hade hunnit träffa familjerna, och hade lokala kulturella kompetens för att stödja familjerna professionellt. Jag är nöjd med vad jag hann med på så kort tid.

Vill starta traumacenter 

Efter tiden på plats insåg Zahra att det behövs vidareutbildning för läkare, psykologer , husläkare, kvinnlig omvårdnadspersonal på plats i regionen.

Resultatet föll på att hon insåg att hon vill starta ett Traumacenter. Traumacentret kommer i sådana fall att öppna i mitten av ett område som Talibanerna ser som sitt. Säkerheten för anställda kommer att vara en av centrala fråga, samtidigt som man initialt kommer att erbjuda grundläggande enkel och robust utbildning så man kan hjälpa många.

- Det ligger fortfarande långt fram, men vi har börjat undersöka möjligheterna med att starta ett traumacenter på plats, säger hon.

Men först gäller det för Zahra att komma tillbaka till sin egen vardag och sina patienter på Järvapsykiatrin, en mottagning vars patienter kommer mest från stadsdelarna Rinkeby-Kista, områden som har en befolkning med generellt sett låg socio-ekonomisk status.

- Jag har länge velat hjälpa människor och som tur är så får jag göra det även på jobbet. Jag hade en oerhört givande resa, men fick också se mycket smärta. Människorna har varit med om fasansfulla saker. Men jag kan lova en sak, jag kommer garanterat att åka tillbaka, avslutar Zahra.

Tillbaka

Blocks