en bild

Hälso- och sjukvård: Smarta arbetssätt ger mer vård

Den svenska hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar sedan 1990-talet då olika valfrihets- och avregleringsreformer började att genomföras. Det var startskottet på ett ökat företagande i välfärdssektorn, vilket lett till ökad valfrihet för patienterna.

En större förändring genomfördes 2009 då Lagen om valfrihet, LOV, infördes, vilken innebär att regioner och kommuner ställer upp ett antal kvalitets- och kompetenskrav för att driva en viss verksamhet och om de uppfylls godkänns organisationen som vårdgivare. LOV innebär etableringsfrihet och att vårdgivarna kan driva verksamheten långsiktigt, vilket skapar större investeringsvilja.

Sedan den 1 januari 2019 har alla 21 regioner egna valfrihetssystem – vårdval enligt LOV – i primär- vården och vissa har också infört vårdval inom den specialiserade hälso- och sjukvården, exempelvis inom allergi, gynekologi och fysioterapi. Totalt finns 107 vårdval i Sverige. Region Stockholm har flest och intresset för att öka antalet vårdval i andra regioner har ökat sedan valet 2018.

LOV och Lagen om offentlig upphandling, LOU, innebär att privata aktörer kan verka sida vid sida med offentligt drivna enheter i hälso- och sjukvården. Men enheterna verkar inte på samma villkor. Exempelvis efterhandskompenserar regionerna de egna enheterna när de går med förlust, och under de senaste åtta åren summerar förlustkompensationen till nära 2,6 miljarder kronor.

Hälso- och sjukvården är mer reglerad och verksam-heterna drivs huvudsakligen inom LOV eller LOU. Ersättningarna är reglerade och verksamheterna styrs via olika former av vårdavtal med de 21 regionerna.

Regionindelningen innebär också att styrningen av hälso- och sjukvården är fragmenterad. Det finns dels 21 olika regioner med 21 olika primärvårds- modeller och 21 olika ersättningssystem, dels ett visst mått av statlig styrning, exempelvis genom olika former av statsbidrag.

Finansieringsmodell

Den största delen av hälso- och sjukvården finansieras via offentliga medel och patienterna betalar en mindre avgift i primärvården, i specialist- vården och i slutenvården. Storleken på avgiften beslutas av respektive region och varierar över landet.

Samtidigt finns det i hälso- och sjukvården ett högkostnadsskydd som innebär att patienten betalar sammanlagt högst 1 150 kronor i öppenvården under en tolvmånadersperiod. Även taket på högkostnads-skyddet varierar mellan regioner, även om det inte får överstiga 1 150 kronor.

Det finns också ett system med privata sjukvårds- försäkringar som tecknas via arbetsgivare eller fackförbund. Då finansieras vårdbesöket av försäkringsbolaget och besöket sker exempelvis utan remiss från primärvården.

Eftersom hälso- och sjukvården är offentligt finansierad så köper regionerna vårdtjänster av de privata vårdgivarna. Enligt analys- och revisionsbolaget Grant Thornton var den underliggande tillväxten i den privata vård- och omsorgssektorn under 2018 mellan 3 och 4 procent och branschens lönsamhet har minskat från 8,5 procent 2017 till 7,3 procent 2018.
Omsättningstillväxten drivs huvudsakligen av primär- och specialistvården som genererar en tillväxt om 10,2 procent respektive 3,3 procent. Samtidigt backar lönsamheten i exempelvis primärvården med 2,8 procent jämfört med 2017, något som enligt Grant Thornton förklaras av fortsatta satsningar på digitala läkarbesök och vårdtjänster.

300 mottagningar i landet

Praktikertjänst är en av de största privata hälso- och sjukvårdsaktören i Sverige och erbjuder allt från primärvård, rehabilitering och specialistvård inom flera olika specialiteter. En av fem vårdpatienter besöker någon av våra läkare.

Verksamheterna finns runt om i hela Sverige och består av vårdcentraler, barnavårdscentraler, mödrahälsovård, psykologer och psykoterapeuter, fysioterapeuter och andra specialister. Huvuddelen av verksamheterna drivs via vårdavtal på uppdrag av regioner eller via den nationella taxan.
På våra mottagningar arbetar läkare, fysioterapeuter, psykologer, sjuksköterskor, barnmorskor, logopeder, arbetsterapeuter, socionomer, kiropraktorer och dietister och viss administrativ personal. Till största del rör det sig om primärvård men också specialistvård inom exempelvis hud, ortopedi, gynekologi och ett femtontal andra specialistinriktningar. Totalt rör det sig om 3 800 medarbetare varav 500 är verksamhets-ansvariga och således också delägare i Praktikertjänst. Nettoomsättningen inom hälso- och sjukvården uppgår till 6 528 (6 479) miljoner kronor. De senaste åren har antalet mottagningar minskat något till följd av flera pensionsavgångar, samtidigt som omsättningen per mottagning ökar. 

Kompetensbrist ett växande problem

Hälso- och sjukvården står precis som tandvården inför utmaningar kring kompetensförsörjning och tillgången på utbildad och erfaren personal är  otillräcklig och kommer sannolikt att öka på grund  av stora pensionsavgångar kommande år. Kompetensbristen är också mer kritisk utanför de största städerna och på dessa orter är vakansgraden högre och tillgången till tillsvidareanställda medarbetare lägre.

Andelen läkare som är 60 år eller äldre är hög och det gäller också inom Praktikertjänst, vilket ställer fortsatta krav på nyrekrytering. 2019 rekryterades 34 nya läkare som också går in som verksamhets- ansvariga, vilket är den högsta siffran på flera år. Dock gick 28 i pension under 2019.

Konkurrensen om framtidens medarbetare inom vården är stor. De kommande åren ska Praktikertjänst öka synligheten och kännedomen om bolaget för unga läkare och studenter.

Nya mottagningar har öppnat

Den 2 april 2019 öppnade Praktikertjänst den första vårdcentralen i nybyggda stadsdelen Kvarnholmen i Nacka, strax utanför Stockholm. Idén och initiativet till vårdcentralen tog Lasse Wilhelmsson, Magnus Scheele och Klara Swerup som startade verksamheten tillsammans med fem medarbetare. Kvarnholmens vårdcentral kunde redan från start erbjuda sina patienter digital vård via Mitt PTJ.

Vårdcentralen inledde också ett nära samarbete med Danviks Rehab och Kiropraktik, en annan verksamhet inom bolaget, för att kunna erbjuda patienterna ett utökat vårderbjudande. Den nya vårdcentralen hade vid årsskiftet 3 000 listade patienter.

I december var det äntligen dags att slå upp portarna till Älvpraktiken i nyrenoverade lokaler vid Nord-mannatorget i Kungälv. Vårdcentralen är en komplett vårdcentral inklusive BVC. Redan från start kommer det att finnas möjlighet för patienterna att söka vård via den digitala plattformen Mitt PTJ och i början av nästa år startar även en rehabverksamhet. Älvpraktiken är en systerverksamhet till Centrumpraktiken som är belägen i en annan del av Kungälv.

Under året har även Luthagsgårdens vårdcentral i Uppsala och Trädgårdstorgets vårdcentral i Linköping förts in i moderbolaget. Vårdcentralerna har under en period drivits i dotterbolagsform, då det har saknats verksamhetsansvariga läkare för att driva mottagningarna.

Parallellt med nyetableringar har två mottagningar avyttrats under året.

Hög kontinuitet driver kvalitet

februari 2019 publicerade Sveriges kommuner och regioner (SKR) den tionde landsövergripande patientenkäten inom primärvård. I undersökningen frågar SKR hur patienterna upplever sina besök
i primärvården.

Fler än 100 enheter i samtliga regioner deltog och Praktikertjänst utmärkte sig återigen jämfört med övriga aktörer inom bland annat helhetsintryck, kontinuitet och koordinering. Av de 81 enheter i Praktikertjänsts regi som deltog i undersökningen placerar sig 18 bland Sveriges 100 bästa vårdcentraler och fem av dessa placerar sig på topp 20, exempelvis Söndrumskliniken i Halmstad på plats fem, Öregrunds vårdcentral i Öregrund på plats sju och Kvarnholmens vårdcentral i Nacka utanför Stockholm – som startade i april 2019 – på plats tolv.

Digitala satsningar ökar tillgängligheten

För att öka effektiviteten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården krävs prioriteringar och nya arbets-sätt och det finns en stor tilltro till digitalisering och digitala vårdmöten, något som så kallade nätläkare gått i bräschen för. Genom ökad digitalisering är det möjligt att genom förhållandevis små insatser skapa stora vinster för såväl patienter och medarbetare som för samhällsekonomin.

Tillsammans med Doctrin utvecklar vi en plattform för nätbaserad vård, både för chatt och video, där digital och fysisk vård knyts ihop. I dag använder 30 vårdcentraler sig av tjänsten. Att kombinera den fysiska närvaron med digital närvaro möjliggör en tydlig position på marknaden.

Även om det investeras i digital transformation i hälso- och sjukvården så är det enligt OECD inte tillräckligt. Enligt samarbetsorganisationen sackar hälsosektorn efter andra sektorer vad gäller digital omställning och att utnyttja potentialen som finns inom digital teknik. Ökade investeringar skulle kunna spara liv och på sikt även skapa effektivare resurs- användning, enligt OECD.

För att bättre ta tillvara på de digitala möjligheterna krävs enligt OECD en övergripande digital hälso- strategi, starkare styrning av hälsodata och att kapaciteten och kunskapen om digitalisering ökar.

Kvalitetssäkrade sjukskrivningar

Ytterligare en utmaning för hälso- och sjukvården är den psykiska ohälsan som bedöms vara ett allt större samhällsproblem, bland annat eftersom den ligger till grund för omkring 40 procent av alla sjukskrivningar.

Flera av våra mottagningar har under de senaste åren lagt om sitt arbetssätt för att hantera patienter med sjukskrivningar. Det har bland annat resulterat i det som kallats för Cedermodellen för kvalitets-säkrad sjukskrivning och bygger på fyra hörnstenar – patientmedverkan, patientinformation, utbildning och samordning.

Cederkliniken i Piteå har lyckats förbättra arbets-miljön och minska antalet sjukfall bland patienter från 25 till drygt 10 sjukfall per tusen listade genom tydligt fokus på interna rutiner. Arbetet har under året inneburit besök av ministrar, nomineringar till priser och arbetssättet har också påbörjats på flera av våra vårdcentraler.

 

Blocks

Se fullständiga siffror i årsredovisningen.

Läs mer

Se fullständiga siffror i årsredovisningen.

Läs mer